Studieresultaten för Lecanemab är mycket positiva
Vid CTAD Alzheimerkonferensen i San Francisco den 29 november, presenterades den fullständiga rapporten och studieresultaten för läkemedelskandidaten Lecanemab, Clarity AD studien. Det är det läkemedel som nu är det mest hoppfulla för Alzheimerpatienter. Ett hopp om att kunna få leva en längre period i den milda fasen av Alzheimers sjukdom, att kunna klara sig och vara aktiv utan hjälp och stöd. Det amerikanska läkemedelsverket (FDA) kommer att fatta beslut om ett godkännande i januari 2023.
"Fantastiska resultat, och den kliniska effekten ser ut att bli större ju längre tiden går - vilket är mycket lovande! /säger Henrik Zetterberg Professor vid Göteborgs universitet och tillika ordförande i Alzheimerfondens vetenskapliga råd.
"Clarity AD är en mycket välgjord studie som också nådde de förutbestämda målen med tydlig statistisk säkerhet". /berättar Anne Börjesson-Hanson, på plats i San Francisco.
Anne är sektionschef, överläkare och medicine doktor vid Tema Inflammation och Åldrande FoU Mottagning Kognitiv Forskning, Huddinge Karolinska universitetssjukhuset. Här leder hon flera kliniska studier, bland annat Clarity AD studien (Lecanemab/BAN 2401).
Anne rapporterar till oss direkt från San Francisco:
- För att ett läkemedel ska anses vara sjukdomsmodifierande krävs dels att det finns en bestående positiv effekt på sjukdomsförloppet OCH att bakomliggande sjukdomsmekanismer bromsas. Denna studie visar att Lecanemab uppfyller dessa kriterier.
- Det allra mest imponerande resultaten från denna studie är att Lecanemab har en mycket tydlig effekt mot amyloida plack. Redan efter tre månaders behandling syns en tydlig minskning av amyloida plack i hjärnan. Efter 18 månaders behandling har de flesta patienter fått helt normala nivåer av amyloida plack. Resultaten visar också att alzheimermarkörer i blod och ryggvätska normaliseras hos de som fick Lecanemab.
- Det primära effektmåttet i studien var CDR-SB (sumof boxes) som inte bara mäter minne och orienteringsförmåga utan också hur man klarar sig i vardagen, hanterar sin ekonomi, och klarar att fortsätter med sina fritidsintressen och sociala engagemang.
- Studien visar en tydlig effekt redan efter 6 månader, och efter 18 månader hade de som fick Lecanemab 27% bättre resultat än de som fick placebo. Detta kan också uttryckas som att de som fick Lecanemab hade i genomsnitt ca 0,5 lägre poäng på CDR-SB mätskalan efter 18månader.
- Vad innebär då en halv poäng på CDR-SB för en enskild individ?
- Det kan vara skillnaden mellan att klara sig helt själv i vardagen och att behöva någon form av hjälp, t ex hemtjänst. Det kan också innebära att man har kvar förmågan att på egen hand fortsätta med sina fritidsaktiviteter eller att kunna fortsätta köra bil.
- På det stora hela är Lecanemab ett säkert läkemedel med få biverkningar. De biverkningar som trots allt finns och som utgör störst bekymmer vid den här typen av behandlingar, är blödningar och ödem (vätskeansamling/svullnad) i hjärnan. Dessa kallas ARIA-H och ARIA-E. För att övervaka ARIA-risken genomfördes regelbundna magnetkameraundersökningar, under hela studien.
- Lecanemab visade förhållandevis låg risk för dessa biverkningar. Endast 2.8% av studiedeltagarna fick symptomgivande ARIA-E (hjärnsvullnad) och det var dem som hade riskgenen APOE e4 i dubbel uppsättning (vilket ca 15% av alzheimerpatienterna har) som hade störst risk. Trots det var det mindre än 10% i denna grupp som fick symptomgivande biverkningar.
- Risken för dessa biverkningar är störst i början av behandlingen; under de första tre månaderna och efter sex månaders behandling är de mycket sällsynta.
- Jämfört med andra amyloidantikroppar var risken betydligt mindre visar resultaten i den här studien, men vi behöver lära oss att identifiera riskpatienter och följa dessa extra noggrant.
- Studien inger stora förhoppningar om att kunna erbjuda personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede, en behandling som verkligen kan påverka sjukdomsutvecklingen och ju längre behandlingen pågår desto bättre blir effekten. Det återstår dock forskning kring hur länge vi ska ge den intensiva behandlingen med infusioner varannan vecka, som användes i studien. Kanske kan infusionerna glesas ut med tiden, så att de räcker med booster doser, några gånger per år. Vi hoppas också på att Lecanemab ska kunna ges som subkutana (under huden) injektioner som patienterna kan ta själva.