Bildtext: Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

En ny blodmarkör – proteinet MTBR-tau243 – kan komma att revolutionera diagnosticeringen av Alzheimers sjukdom och förbättra möjligheten att avgöra vilka patienter som kan ha bäst nytta av nya läkemedel. Bakom de nya forskningsrönen står Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och Randall J. Bateman, professor i neurologi vid Washington University School of Medicine.

Oskar Hansson och hans forskargrupp vid Lunds universitet har tidigare visat att ett protein kallat Ptau217 syns i ryggvätskan redan upp till tjugo år innan sjukdomen ger symptom. Men markören avslöjar inte i vilken sjukdomsfas en person befinner sig i, så risken finns att en person med kognitiva svårigheter med ett positivt testresultat kan få en alzheimerdiagnos trots att sjukdomen ännu inte brutit ut och att besvären orsakas av något annat.

Forskarna har därför letat länge efter en mer tillförlitlig markör i blodet, en markör som ändrar sig när symtomen är tydliga och som kan berätta mer om hur mycket Alzheimer patienten bär på i hjärnan. Nu har Oskar Hansson i samarbete med forskare vid Washington University School of Medicine upptäckt just en sådan markör proteinet –MTBR-tau243.

I en studie med drygt 900 personer kunde de se att nivåerna av MTBR-tau243 var förhöjda hos dem med milda kognitiva symptom och ännu högre hos individer som kommit långt i sjukdomen. Ju högre nivåer en patient hade av markören, desto mer sjukdom har personen i hjärnan.

Forskningsrönen kommer att kunna användas för att förbättra den kliniska diagnostiken i sjukvården där man kommer kunna kombinera mätningar av Ptau217 och MTBR-tau243. De kommer också kunna ha stor betydelse för att avgöra vilka patienter som har störst nytta av en behandling när nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom finns tillgängliga i framtiden.

– Jag vågar sticka ut hakan och säga att man inte behöver så mycket mer än de här två blodproverna för att kunna påvisa om patientens kognitiva symtom sannolikt beror på Alzheimers sjukdom eller något annat. Dessa två blodprov kommer vara avgörande för att möjliggöra införandet av sjukdomsbromsande läkemedel mot alzheimer globalt. Oavsett kommer det alltid krävas en klinisk bedömning av läkare innan man går vidare med blodprov, säger Oskar Hansson i en artikel på Lunds universitets hemsida.

Läs hela artikeln här.