Niklas Mattsson-Carlgren – ny i vårt vetenskapliga råd

Niklas Mattsson-Carlgren, docent vid Lunds universitet och specialistläkare vid Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, är ny ledamot i Alzheimerfondens Vetenskapliga råd. Rådets uppgift är att granska och ta beslut om vilka forskningsprojekt som ska få pengar.

Välkommen till Alzheimerfondens vetenskapliga råd Niklas, hur känns det?

”Det känns jättespännande. Det är en stor ära att få vara med och hjälpa till att granska ansökningarna och se till att pengarna satsas där de gör bäst nytta. Den svenska Alzheimerforskningen håller hög klass och har stor potential att bli framgångsrik. Jag hoppas kunna bidra med mina kunskaper om Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar, och en känsla för vilka projekt som har stor chans att leverera nya viktiga resultat.”

Du är både forskare och specialläkare på en minnesklinik. Vad ägnar du dig åt just nu?

”För närvarande arbetar jag med flera olika studier som fokuserar på tidiga stadier av Alzheimers sjukdom, patienter som är symptomfria eller har milda symptom. Det finns en stor variation i hur sjukdomen utvecklas hos patienter — hos vissa utvecklas den snabbt, hos andra betydligt långsammare. När vi så småningom får läkemedel som kan ges i tidiga skeden av sjukdomen är det viktigt att veta vilka patienter som har störst nytta vid behandlingen.”

”Ett annat fokusområde är biomarkörer och proteomik. Idag kan vi med nya metoder studera flera tusen proteiner samtidigt i ryggmärgsvätska och blodprov och kartlägga vilken betydelse de har för att demenssjukdomarna utvecklas. Med hjälp av de kunskaperna kan vi ställa bättre diagnoser.”

Hur ser du på framtiden för forskningen och för behandlingen av patienter?

”Det händer redan stora saker. Vi håller på och förbereder oss för att ha verktyg tillgängliga när sjukdomsmodifierande läkemedel finns tillgängliga. Det är jätteviktigt att veta vilka patienter som vi ska rekommendera behandling, vilka som har störst nytta och löper minst risker. Målet är att vi precis som inom till exempel onkologin ska kunna skräddarsy behandlingar på individnivå. Det är dit vi vill nå.

Har du själv erfarenhet av sjukdomen i familjen?

”Ja, idag har jag det men jag hade det inte när jag valde min forskningsinriktning. Att träffa anhöriga som har sjukdomen men också mina patienter motiverar mig att göra en ännu större insats.”