Foto: Seniorglädje. Cecilia Sidmalm, Grundare.
Intervju med Seniorglädje
Hur kom det sig att du och din syster startade Seniorglädje?
Efter en 7 år lång anhörigresa med vår mamma som drabbades av demenssjukdom så såg vi behovet som både mamma och vi anhöriga hade av extra stöd i omsorgen. Vi saknade kontinuiteten i hemtjänsten och även en relation med dem som besökte mamma. Mamma älskade hemtjänsttjejerna som kom, de var så rara, tyckte hon. Men den sociala omsorgen i form av att kunna sitta ner och prata en stund, gå ut på en promenad, följa med på en trevlig aktivitet utanför hemmet eller sällskapa mamma till affären så att hon själv skulle få plocka sina varor, den fanns inte. Ansvaret låg på oss döttrar. Och även om man som anhörig självklart vill finnas där för sin förälder eller partner, så finns det en gräns för vad man mäktar med innan ens egna hälsa börjar svikta. Både jag och min syster jobbade heltid och ansvaret både för barn, jobb och mamma blev för stort, vilket gjorde att vi båda beslutade oss för att gå ner i arbetstid. Vi hade turligt nog den möjligheten, men det är klart att det blev kostsamt både i lönebortfall och på sikt lägre pension.
"När mamma dog 2016 valde vi att starta Seniorglädje. Vi vill vara det stöd, den omsorg och det komplement till hemtjänst och anhörigas omsorg som vi saknade under vår anhörigresa."
Berätta om idén bakom Seniorglädje?
Idén bakom Seniorglädje är att vi är ett komplement till anhörigas omsorg och kommunens insatser. Från oss är det alltid är samma person som kommer på besök och hjälper den äldre i hemmet. Vi tycker det är viktigt att det byggs en relation som i sin tur skapar trygghet, både för den äldre och för den äldres anhöriga. Vid besök hos en demenssjuk person är det extra viktigt att det är samma person vid varje besök.
Varje kund är unik och vi tar alltid reda på så mycket som möjligt om kunden, vi vill bilda oss en uppfattning om personens liv och levnadshistoria. Vad har personen jobbat med, vilka intressen har personen, vad gör personen glad, vilken musik tycker hon/han om. Sedan sker en matchning med en seniorvän (benämningen på dem som jobbar hos oss) från oss. Sedan presenterar vi en seniorvän som vi tror vår kund skulle connecta bäst med. Då erbjuds också en kostnadsfri träff där man tar en kopp kaffe tillsammans och pratar. Vi rekommenderar alltid att även en anhörig är med vid första tillfället. Detta eftersom seniorvännen ofta även har kontakt med den anhöriga emellanåt. Om allt känns bra vid den första träffen så är man igång. Ett vanligt upplägg är att besöken sker 2-3 gånger i veckan under ett antal timmar per besök.
Berätta mer om konceptet ”Seniorvän”?
Seniorvän kallas de som jobbar hos oss. Seniorvännerna är även seniorer själva, de allra flesta är nyblivna pensionärer som önskar ett meningsfullt extrajobb. Vi tycker det är viktigt att våra anställda har livserfarenhet och ett genuint engagemang för den äldre generationen. Våra kunder uppskattar otroligt mycket att den som kommer på besök har erfarenhet av livet. Det innebär att de kan mötas på ett fint sätt.
Hur jobbar ni för att bryta stigmat kring demenssjukdomarna?
Vi jobbar mycket med utbildning i bemötande av personer med demenssjukdom. Vi utbildar våra anställda kontinuerligt i hur vi som är friska, genom kunskap, kan underlätta livet för dem som är sjuka. Att personerna de möter är Alfred, Birgitta, Olof och Greta. Det är inte en ”dement person” vi möter. Det är Alfred vi möter. Alfred som haft oturen att drabbas av en demenssjukdom, men som fortfarande är Alfred med sin livshistoria, sina egenskaper, sina intressen, sin integritet.
Vi har även spelat in flera videos med tips till anhöriga när de stöter på utmanande situationer. Dessa videos har vi lagt upp på Youtube så att de kan ses av alla som vill. Vi har även två fantastiska Demenscoacher, Lena och Ewa, som jobbar hos oss. De är båda utbildade på Silviahemmet och har djup kunskap om demenssjukdomar och bemötande. Våra seniorvänner, som inte alltid har samma djupa kunskap får tips och råd från Lena och Ewa om de stöter på utmanande situationer i sitt jobb. Våra demenscoacher finns där som en brygga och kan förklara olika beteenden som den sjuke kan ha och hur vi bäst bemöter vår kund på bästa sätt i dessa situationer.
Idag är många av våra äldre ensamma. Hur jobbar ni med den frågan? Vad kan vi göra för att våra äldre ska känna sig mindre ensamma?
Vi jobbar med den frågan genom att existera. Hos oss kan man anlita en alldeles egen seniorvän som kommer på besök och som både är sällskap och hjälper en i hemmet. Det är en stor hjälp att bryta ofrivillig ensamhet. En kan inte göra allt, men alla kan göra något och alla initiativ behövs. Kommuner, volontärorganisationer, företag, kyrkan och andra trossamfund, grannar – alla är viktiga i arbetet för att motverka ensamhet hos äldre. Att anställa seniorer är också ett sätt för oss att främja hälsa och minska risken för ofrivillig ensamhet. Många som går i pension känner sig helt plötsligt ensamma och att man inte längre är behövd på samma sätt som tidigare. Som seniorvän hos oss är man i allra högsta grad behövd och får bevis för det vid varje arbetstillfälle.
Varför har ni valt att samarbeta med oss på Alzheimerfonden?
Det känns jätteviktigt för oss att stötta forskningen mot Alzheimers sjukdom. Vi lever längre och längre, vilket är toppen, men i och med det hinner också fler och fler personer drabbas av en demenssjukdom under livet. Och tyvärr känns det inte som samhället är riktigt rustat för detta. Färre ska ge omsorg om fler och vi behöver verkligen kunskapslyfta hela samhället, inte bara oss som jobbar inom äldreomsorg. Att vi har egen erfarenhet av hur en demenssjukdom kan drabba både den sjuke och anhöriga ger naturligtvis det hela en ytterligare dimension. Alzheimerfonden är en fantastisk organisation som gör stor skillnad. Vi vet att pengarna går dit de ska. Att springa Alzheimerloppet varje vår med våra seniorvänner har också blivit en fin tradition där vi samlas kring en viktig råga samtidigt som vi umgås och har en trevlig stund tillsammans.