Demenssjukdomar kostar det svenska samhället miljarder– rapportförfattarna vill att demensplanen ska innehålla ekonomiska medel för forskningen
Den 13 juni publicerades en debattartikel i Dagens Nyheter där tre demensforskare hänvisar till sin nya rapport gällande samhällskostnaderna för demenssjukdomar. Enligt forskarnas beräkningar kostade demenssjukdomar det svenska samhället 81,6 miljarder kronor år 2019. En siffra som förväntas öka i takt med att allt fler drabbas.
Oskar Frisell, Linus Jönsson, Anders Wimo är alla demensforskare och författare till debattartikeln. De inleder sin text med att lyfta fram de stora genombrott som nyligen skett inom alzheimerforskningen. De positiva resultaten från en klinisk studie av donanemab visar att patienter som fått läkemedlet försämrades cirka en tredjedel långsammare jämfört med den grupp som fått placebo. De lyfter även fram det svenskutvecklade läkemedel lecanemab och menar att det sker mycket inom alzheimerforskningen nu. Trots dessa framgångar finns det alldeles för lite finansiering till detta viktiga forskningsfält. Finansieringen sker idag till största delen av forskarnas egna ansträngningar att söka bidrag från organisationer som Alzheimerfonden.
Forskarna är eniga om att det krävs en kraftfull strategi för att möta framtidens utmaningar inom vård och omsorg av personer med demenssjukdomar. De menar att en uppdatering av den nationella demensstrategin måste vidgas till en nationell demensplan och innehålla ekonomiska medel för forskning inom demenssjukdomar. I strategin bör även satsning på forskning inom demenssjukdomar ingå. Förutom detta tycker forskarna att personal- och kompetensförsörjning till äldreomsorgen måste prioriteras och tillgången till boenden med inriktning på demens behöver säkras. Alla kommuner bör ha en demensplan i sina äldrevårdsplaner. I sin rapport skriver de också att anhörigstödet i olika former måste utvecklas och förbättras.
”Det behövs mer finansiering till svensk alzheimerforskning för att vi ska kunna öka takten och få fram behandlingar och kanske även botemedel på sikt. Alzheimerfonden är en viktig finansiär till forskningen men en kraftfull finansieringsstrategi behövs och den måste ingå i den nationella demensplanen säger Liselotte Jansson, generalsekreterare på Alzheimerfonden."