AlzeCure Pharma utvecklar banbrytande läkemedel
AlzeCure Pharma är en del av den världsledande svenska alzheimerforskningen som rönt mycket uppmärksamhet de senaste åren. Det unga bolaget har en lite annorlunda historia som sträcker sig tillbaka till 2012 när bland andra Alzheimerfonden var med och stöttade initieringen av stiftelsen ur vilken AlzeCure Pharma uppstod.
– När AstraZeneca la ner sin forskning inom alzheimerområdet så tog bland andra Alzheimerfonden och Bengt Winblad, professor vid KIinitiativet till att samla ihop ett gäng med mycket erfarna forskare och utvecklare från läkemedelsindustri i en grupp som kunde fortsätta med sitt arbete i ett nytt bolag. Det var startskottet för det som idag är ett spännande bolag som är på god väg att ta nya steg inom bland annat bromsmedicin för utvecklingen av Alzheimers sjukdom.
– Vi har idag två plattformar som fokuserar på olika faser av Alzheimers sjukdom eftersom man kan säga att sjukdomen har två stadier; dels fasen då sjukdomen byggs upp, så kallad preklinisk alzheimer och så symtomatisk alzheimer när man har symptom, alltså diagnostiserad alzheimer. I båda fallen har man kommit långt i sin forskning. För den förebyggande delen arbetar man med en substans man kallar Alztatin som har som mål att förebygga uppkomsten av skadligt beta-amyloid i hjärnan.
– Målet med Alztatin är att ge den till grupper som idag är friska/symptomfria men vars biomarkörer visar att det kan finnas en förhöjd risk för Alzheimers sjukdom. Forskningen syftar helt enkelt till att skapa en förebyggande medicin i tablettform, som på ett säkert sätt kan brukas under lång tid.
"Jag tycker man är otroligt duktig i Sverige inom alzheimerforskning"
För att mildra symptomen i sjukdomen om den väl uppkommer arbetar AlzeCure Pharma med NeuroRestore – mediciner som förstärker hjärnans signaler av naturligt förekommande signalsubstanser.
– Vi ser att NeuroRestore ska kunna användas vid flera olika sjukdomstillstånd när man har försämrat minne och kognition så som exempelvis vid hjärnskakning, cancerbehandling, sömnstörning eller Alzheimers sjukdom.
Företagets tredje forskningsområde heter Painless och innehåller två projekt, varav ett – TrkA-NAM – drar nytta av de kunskaperna
man samlat på sig inom NeuroRestore. Här är syftet dock det motsatta, istället för att förstärka hjärnans och nervcellernas signaler så minskar man selektivt viss signalering kopplat till smärta. Med Painless är målet alltså att skapa en medicin som minskar värk och är på så sätt inte kopplat till Alzheimers sjukdom.
– Vi har två läkemedelskandidater från våra tre projektplattformar i klinisk fas. Dels NeuroRestoreprojektet som inriktar sig på att förbättra minnesfunktionen och kognition samt ett kliniskt projekt för smärta. Båda genomgår just nu fas 1.
Den första kliniska fas 1-studien för NeuroRestore gjordes klar i somras och nästa studie fick vi godkännande för i december. Resultat från den studien förväntas vara klara under året. Och även om Martin bara vågar hoppas än så länge så ser han ändå med tillförsikt på möjligheten att ha en produkt ute på marknaden i bästa fall inom detta årtionde.
– Vi är än så länge i tidig klinisk fas, men vi har sett att andra bolag har fått ett så kallat fast-track i området, vilket gör att man kan gå snabbare in i sen klinisk fas. Detta kan signifikant snabba upp läkemedelsutvecklingsprocessen. Även om det är lite svårt att uppskatta exakta tidsplaner så tror vi att det är möjligt att lyckas inom detta årtionde.
Martin hoppas att att den ökade öppenheten till samarbete mellan forskarvärlden och myndigheter, som tvingats fram i samband med Covid-19, i framtiden kan leda till att man snabbare kommer fram till resultat när det gäller viktig forskning.
Martin hoppas att att den ökade öppenheten till samarbete mellan forskarvärlden och myndigheter, som tvingats fram i samband med Covid-19, i framtiden kan leda till att man snabbare kommer fram till resultat när det gäller viktig forskning.
– Men att man har fått så snabba resultat gällande Covid tror jag har att göra med att man satsat mycket pengar och resurser på det, i kombination med ökat internationell öppenhet och samarbete. Det måste också ske inom alzheimerforskningen. Samhällskostnaderna för demens och alzheimer uppgår till mer än cancer och hjärtkärlsjukdomar tillsammans – men inom de senare nämnda områdena satsas 40–50 gånger mer pengar. Så att man får in resurser till alzheimerforskning är otroligt viktigt.
Vad gäller alzheimerforskningen i stort är Martin ändå hoppfull. Inte minst med tanke på de framsteg som görs i Sverige.
– Jag tycker man är otroligt duktiga i Sverige inom alzheimerforskning. Det är positivt. 2020-talet kommer sannolikt vara det centrala nervsystemets tid medan 2000-talet var cancerforskningens tid. Det är så många banbrytande upptäcker som nu börjar se dagens ljus inom alzheimerforskningen vilket är otroligt viktigt eftersom det är en av våra sista stora folksjukdomar utan ett botemedel, avslutar Martin Jönsson.