Nicholas Ashton, Assistant Professor vid Göteborgs universitet
Nicholas Ashtons intresse för demensforskning väcktes när han studerade klinisk neurovetenskap på masternivå vid King's College London. Sedan 2018 är han verksam som forskare vid Göteborgs universitet. Under 2022 har han tilldelats 1,2 miljoner kronor av Alzheimerfonden till sin forskning och ett stipendium på 1 miljon kronor till en doktorandtjänst för vilken han kommer att fungera som handledare.
Grattis till anslaget från Alzheimerfonden! Hur känns det?
"Som forskare känns det självklart mycket bra att få stöd till sin forskning. Det är extra viktigt att Alzheimerfonden satsar på yngre forskare så att vi får möjlighet att testa nya fräscha idéer på de utmaningar som Alzheimerforskningen står inför de kommande två decennierna. Det vi åstadkommer nu kommer att påverka utvecklingen inom området i tio-tjugo år framåt."
Nicholas Ashton ingår i en forskargrupp inom neurokemi vid Göteborgs universitet som varit mycket framgångsrik med att ta fram blodbiomarkörer som kan kopplas till sjukdomsutvecklingen av Alzheimers sjukdom. Biomarkören p-tau217 har visat sig kunna spåra förändringar i sjukdomen i ett mycket tidigt skede av sjukdomsprocessen. Att kunna använda enkla blodprov i stället för kostsamma undersökningar med avancerad bilddiagnostik och inte helt smärtfria prover i ryggvätska öppnar nya vägar inom alzheimerforskningen och jakten på nya läkemedel.
Nicholas Ashton berättar att de 1,2 miljoner som han nu tilldelats av Alzheimerfonden kommer att användas för att ta nästa stora steg – att utveckla ett blodtest som öppnar upp för att öka tillgängligheten till tillförlitlig diagnostik. Han beskriver det som ett ”bloodspot test” – enkelt att ta själv hemma. Man får hemskickat ett test-kit via en vårdcentral eller liknande instans och gör ett stick i fingret (precis som personer med diabetes gör vid blodsockermätningar), droppar sedan lite blod på ett kort och skickar det sedan per post till ett laboratorium.
"Känner man sig orolig ska man kunna ta testet via sin ordinarie vårdgivare och skicka in det. Efter analys tänker vi oss att man kommer att få ett samtal där en person med kunskap om hur testet ska tolkas förmedlar resultatet – ser allt bra ut kan man återkomma om ett år till exempel."
"Målet är enkelhet och att blodtesterna i framtiden ska kunna användas även vid andra sjukdomar som ALS och MS, där personer som står på medicinering med hjälp av blodtestet enkelt ska kunna kontrolleras och deras sjukdomsutveckling följas månads- eller veckovis."
Till att börja med kommer hundra patienter vid en Minnesklinik i Göteborg att ingå i studien som senare kommer att utvidgas till övriga Europa. Ett laboratorium i Spanien där det bland annat pågår en studie med personer som har Down syndrom kommer att inkluderas liksom ett forskningsprojekt i England där man kommer att följa upp blodtesterna med kognitiva tester via dator i hemmet.
"Det känns mycket spännande – att testa om det enkla blodprovet fungerar i verkligheten, säger Nicholas Ashton och berättar att för honom handlar forskningsprojektet mycket om inkludering. Människor som bor långt ut i områden med låg tillgänglighet, där det inte finns tillgång till laboratorier och frysar och där demenssjukdomar också är vanliga, ska inte lämnas utanför. Även dessa människor ska kunna testa sig.
Kommer det att fungera? Vi måste i alla fall våga testa. Jag är mycket öppen för de resultat vi kommer fram till, det är inte helt säkert att det är den bästa metoden – men det kan mycket väl vara det."
Under Alzheimerdagen i september fick du ta emot en donation på en miljon kronor till en doktorandtjänst. Hur ska de användas?
"Pengarna kommer att gå till att anställa en doktorand som primärt kommer att undersöka möjligheterna att utveckla ett brett spektrum av proteinanalyser. Idag har vi identifierat de bästa blodbiomarkörerna för att upptäcka tidig Alzheimers sjukdom. Vi behöver hitta liknande biomarkörer för att kunna upptäcka andra demenssjukdomar som till exempel Frontallobsdemens. Detta kommer doktoranden att arbeta med."
Vad hoppas du uppnå med din forskning?
"Mitt mål är att det i framtiden ska finnas ett enkelt och lättillgängligt blodtest som gör att vi kan upptäcka demenssjukdomar på ett tidigt stadium, långt innan symptomen dyker upp. Ett blodtest som kan övervaka sjukdomsutvecklingen och ge patienterna befintlig behandling så fort som möjligt."
Nicholas Ashton, tilldelades ”Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare”. I september 2021 fick han ta emot det prestigefulla priset på 125 000 kronor.
Kaj Blennow, Professor Göteborgs universitet
Kaj Blennows arbete med blodbaserade biomarkörer har revolutionerat diagnostiken av Alzheimers sjukdom. 2023 tilldelades den prisade professorn och överläkaren vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset tilldelades 1,5 miljoner av Alzheimerfonden för att utveckla ännu mer träffsäkra biomarkörer.
Kaj Blennow har haft enorm betydelse för Alzheimer-forskningen. Hans första viktiga genombrott var den banbrytande analysen av biomarkörerna beta-amyloid och P-tau i cerebrospinalvätska. Därefter utvecklade han nya analysmetoder med den ultrakänsliga Simoa (Single molecule array)-tekniken som gör det möjligt bestämma koncentrationen av olika varianter av P-tau i vanliga blodprover, vilket kan predicera vilka patienter som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom.
Nu är siktet inställt på att utveckla två nya varianter av tau-analyser.
Varför och vad är syftet?
"De blodtester som finns idag fungerar bra för att identifiera Alzheimers sjukdom, vi kan mäta 3–4 varianter av P-tau som är tätt sammankopplade med utvecklingen av sjukdomen. Men en associationskoppling är inte samma sak som orsakssammanhang", förklarar Kaj Blennow.
Han och hans team har studerat något de kallar MTBR-tau-fragment och ser ett tydligare samband med utvecklingen av sjukdomen. MTBR-tau-fragment är den biten av tau som aggregerar – alltså via en biokemisk process klumpar ihop sig till så kallade tangles, som hindrar transporten av viktiga ämnen i nervcellerna.
"Genom att mäta MTBR-tau-fragment i plasma får vi en mer direktkopplad och mer lättolkad markör, ett mer direkt mått kopplat till sjukdomsutvecklingen", säger Kaj Blennow.
Målet för Kaj Blennow och hans team är nu att utveckla ultrakänsliga Simoa-analyser som gör det möjligt att mäta tau368 och andra MTBR-tau-fragment. De kommer också använda avancerade metoder inom exempelvis masspektrometri för att verifiera MTBR-tau-peptider i plasmaprover.
Vad hoppas du åstadkomma med din forskning?
"Om vi lyckas kommer vi att ha nya biomarkörer som är mer kopplade till sjukdomen. Jag hoppas att vår forskning leder till att vi kan förstå sjukdomen bättre, förstå hur tidigt tau-patologin i Alzheimer uppkommer och hur den är kopplad till olika symptom. Min förhoppning är också att kunna studera de nya biomarkörerna i kliniska forskningsstudier och på sikt bidra till utvecklingen av nya läkemedel."
Vad kommer forskningsanslaget användas till?
"Det kommer att gå mycket till lab-kostnader, till instrument, reagens och liknande men även till personalkostnader."
Tomas Deierborg, Docent vid Lunds universitet
Tomas Deierborg, docent och forskningschef på laboratoriet för Experimentell Neuroinflammation vid Lunds universitet, har under 2021 fått 1,2 miljoner i forskningsbidrag av Alzheimerfonden.
"Det är fantastiskt roligt att Alzheimerfonden satsar på den typ av experimentell forskning som jag bedriver. Extra roligt är att det var ett bidrag från fonden till min dåvarande doktorand Antonio Boza-Serrano som fick mig att börja forska om Alzheimers sjukdom och vilken roll hjärnans minsta celler – mikrogliacellerna har", berättar Tomas Deierborg.
Mikrogliacellerna kallas för hjärnans renhållningsarbetare och städar undan skadliga proteiner som samlas i hjärnan. När det vid Alzheimers sjukdom bildas plack av amyloid-beta i hjärnan reagerar dessa celler kraftigt och skapar en inflammation. I en tidigare studie har Tomas Deierborg visat att proteinet galectin-3 verkar spela en nyckelroll i utvecklingen av Alzheimers sjukdom. När man undersökte hjärnor från avlidna patienter med sjukdomen var nivåerna av det inflammatoriska proteinet flera gånger högre än i friska personer. Proteinet hittades framför allt i mikrogliaceller som ansamlats runt de amyloida placken.
"När mikrogliacellerna uttrycker de här proteinet är de väldigt inflammatoriskt aktiva, vilket är negativt och skadar de omkringliggande nervcellerna. Vad är det som gör att nervcellerna dör och vilken roll spelar mikrogliacellerna? Det är det vi försöker att förstå", säger Tomas Deierborg.
I det nya forskningsprojektet han nu fått anslag för fortsätter han att studera mikrogliacellerna men tar även in en genetisk aspekt. Den så kallade APOE-genen, som finns i tre former, har visat sig ha en koppling till risken för att drabbas av Alzheimers sjukdom. En bärare av en eller två APOE4-gener har tre till tio gånger högre risk att insjukna i Alzheimers sjukdom.
"Tittar man på generna så ser man att de variationer som är kopplade till Alzheimers sjukdom ofta är gener som är aktiva i de inflammatoriska cellerna. Vi hoppas förstå mer hur kan man påverka mikrogliacellerna och vilken roll de spelar för när sjukdomen bryter ut. Om vi kan hitta funktioner kopplade till de här cellerna och vi vet vilka som bär på generna kan man i framtiden sätta in åtgärder tidigt i riskgruppen."
En möjlig framtida behandling är att utveckla en ”hämmare” eller en antikropp som kan binda det inflammatoriska proteinet gelectin-3 så att det inte är skadligt. Utmaningen är att ta fram en hämmare som kan tag sig igenom blod-hjärnbarriären som skyddar hjärnan mot skadliga ämnen.
Tomas Deierborg avslöjar att läkemedelsindustrin redan är på bollen:
"Ett företag, som har utvecklat en antikropp mot galectin-3, har redan börjat rekrytera patienter. De har läst våra arbeten. Det är jättespännande att vår grundforskning har bidragit till det."
Daniel Ferreira
Daniel Ferreira, docent vid Karolinska institutet
Daniel Ferreira, docent i neuropsykologi och föreståndare för Centrum för Alzheimerforskning vid Karolinska institutet, tilldelades 2023 ett anslag på 1,9 miljoner kronor av Alzheimerfonden.
"Jag är så glad att fonden väljer att satsa på Lewykroppssjukdom. Vår forskning är mycket kostsam och det krävs stora anslag för att utveckla den", säger Daniel Ferreira.
Lewykroppssjukdom är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa hjärnsjukdomar efter Alzheimers sjukdom. Den uppkommer när proteinet alfa-synuklein felveckas i hjärnan, klumpar ihop sig och bildar så kallade Lewykroppar, vilket skadar nervcellerna.
Att demenssjukdomarna ofta inte är ”rena” sjukdomar utan interagerar med varandra är en kunskap som har slagit igenom i forskarvärlden. En patient som fått diagnosen Levykroppssjukdom kan ofta även ha Alzheimers sjukdom, vaskulär sjukdom, och andra hjärnsjukdomar. Hos patienter med Alzheimers sjukdom kan så många som 30–40 procent ha en blanddiagnos och även lida av Levykroppssjukdom.
"Vi måste öppna våra ögon för att det förhåller sig så. Om vi förstår komplexiteten kan vi fortare få fram en bra behandling och utveckla avancerade läkemedel som riktar sig mot samtliga sjukdomar och kan lindra eller bota dem", säger Daniel Ferreira.
Störd sömn och nedsatt luktsinne är tidiga indikatorer på Lewykroppssjukdom. De senaste åren har stora framsteg gjorts inom diagnostiken. Idag kan ett ryggvätskeprov avslöja om en patient har det felveckade proteinet. Vävnadsprov i näsan och på huden är nya metoder som testas och det finns stora förhoppningar att inom en snar framtid kunna utveckla ett blodprov.
"Jag och min forskargrupp arbetar med att utveckla de diagnostiska verktygen. Vi kombinerar undersökning med PET-kamera, MRI (magnetisk resonans-tomografi), ryggvätskeprov, biomarkörer och tar AI till hjälp för att analysera våra data. Målet är att hitta nya och enklare metoder att identifiera sjukdomen som ska kunna användas kliniskt inom sjukvården."
I projektet kommer forskargruppen bland annat att med hjälp av MRI undersöka hjärnvävnad från avlidna patienter som levt med sjukdomen. Detta sker i ett unikt samarbete med biobanker i Madrid och Amsterdam.
"Med hjälp av bilderna vi får kan vi jämföra hur det ser ut hos friska patienter men också med patienter som har Alzheimers sjukdom. Många patienter har båda sjukdomarna på olika nivåer, de överlappar varandra och är svåra att identifiera. Vi måste försöka förstå komplexiteten i sjukdomarna för att kunna ta fram behandlingar som verkligen kan hjälpa."
Vad betyder anslaget på 1,9 miljoner kronor för dig?
"Det möjliggör att vi kan anställa tre personer på heltid och accelerera vår forskning. Anslaget bidrar också till att vi kan locka de bästa experterna inom området till Sverige. Mayo Clinic i USA är ett av universiteten som gärna vill inleda ett samarbete."
Emma Gerrits
Emma Gerrits, postdoktor vid Karolinska institutet
Emma Gerrits är postdoktor vid Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet. 2023 beviljades hon 1,2 miljoner av Alzheimerfonden för att komma närmare förklaringen till hur frontotemporal demenssjukdom utvecklas.
"Mejlet från Alzheimerfonden gjorde mig först chockad sedan väldigt glad", säger den nederländska forskaren, som med sina 29 år är den yngsta någonsin att beviljas ett sådant stort anslag.
Frontotemporal demenssjukdom (FTD), år en av de vanligaste formerna av demenssjukdom hos personer under 65 år. Man beräknar att den till 30 procent är ärftlig och kopplar ett protein som benämns TDP-43 till utvecklingen av sjukdomen.
För två år sedan gjorde ett stort genombrott inom FTD-forskningen. Med hjälp av enkelcells-RNA-sekvensering, en teknik som ger möjlighet att studera biologiska funktioner i varje enskild cell i taget, studerade nederländska forskare hjärnceller från patienter som avlidit i sjukdomen.
"Det var första gången man på det här sätt undersökte hjärnvävnad från människor och inte från möss. Forskarna upptäckte något spännande – att de vaskulära cellerna och astrocyterna var starkt påverkade medan hjärnans immunceller, mikroglian, såg nästan normala ut", berättar Emma Gerrits.
I det projekt som beviljats pengar bygger hon nu vidare på kollegornas forskningsresultat. Med en ny teknik som heter spatial transcriptomik kommer hon att analysera frontala, temporala och occipitala cortexprover från personer som avlidit med FTD och jämföra dem mot köns- och åldersmatchade vävnadsprover.
"Vi har en stor fördel som kan få tag i hjärnvävnad från banken i Nederländerna. I till exempel USA har man mycket striktare reglering kring hantering av vävnad från avlidna personer. Vi har också tillgång till den allra senaste tekniken genom ett samarbete med företaget BGI Research i Kina."
Med en kombination av enkelcells-RNA-sekvensering och spatial transcriptomik är det möjligt för forskarna att studera en cell i taget och få en ögonblicksbild av genaktiviteten i var och en av dem. De kan samtidigt se var cellerna befinner sig i vävnaden och vilken relation de har till varandra.
"Vilka celler finns i vävnadsprovet och hur kommunicerar de? Vilka gener uttrycker vilka proteiner och vad kan de berätta om sjukdomsutvecklingen", förklarar Emma Gerrits sin forskning och berättar att undersökningen av vävnadsproven är den lilla delen av arbetet.
När den är genomförd vidtar det stora arbetet med att gå igenom alla data, vilket kommer att ta flera år av programmering och analys.
Vad hoppas du åstadkomma med din forskning?
"När vi förstår vad som händer i cellerna kan det hjälpa oss att hitta biomarkörer för sjukdomen, som i sin tur som kan hjälpa till vid diagnosticering och att ta fram läkemedel. Det kommer inte att hända nu eller om fem år men förhoppningsvis i framtiden."
Vilmantas Giedratis
Vilmantas Giedraitis, forskare vid Uppsala universitet
Vilmantas Giedraitis, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, har 2022 tilldelats en miljon kronor av Alzheimerfonden. Pengarna möjliggör det viktiga arbetet med att kartlägga de genmutationer som orsakar Alzheimers sjukdom.
"Det känns mycket bra att få anslaget från Alzheimerfonden. Det gör att vi kan fortsätta med våra mutationsanalyser och sekvenseringar och gör det möjligt att anställa nya medarbetare", säger Vilmantas Giedraitis, forskare vid Uppsala universitet.
Hos en till två procent av alla som drabbas av Alzheimers sjukdom är sjukdomen ärftlig och orsakas av en mutation på en känd sjukdomsgen. Idag känner forskarna runt om i världen till över 200 mutationer i de tre vanligaste sjukdomsorsakande generna. I Sverige har man hittat genförändringar hos flera släkter bland annat den ”arktiska”, ”svenska” och ”Uppsala”-mutationen.
"”Uppsala” mutationen är något helt nytt som vi påvisat i ett forskningsprojekt med drygt 100 patienter. Mutationen orsakar en aggressiv sjukdom – många bärare insjuknar redan i 40-årsåldern. Vi har upptäckt ytterligare två nya mutationer i kända gener och det finns möjlighet att upptäcka fler i nya gener", säger Vilmantas Giedraitis och berättar att det är forskningen inom just genmutationer som bidragit till ett av de största genombrotten på läkemedelssidan. I slutet av 1990-talet upptäckte professor Lars Lannfelt den ”arktiska” mutationen som har lett till det nya läkemedlet Lecanemab – en antikropp som utvecklats för att minska mängden skadlig amyloid beta i hjärnan. Läkemedlet godkändes nyligen av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
Med hjälp av anslaget från Alzheimerfonden kan nu Vilmantas Giedraitis och hans forskarteam, i samarbete med Akademiska sjukhuset, gå vidare och studera fler patienter.
"Om vi upptäcker nya mutationer kan vi karaktärisera dem och förstå varför de leder till Alzheimers sjukdom. Vi försöker förstå vad som är skillnaden, varför personer med olika mutationer får olika effekter på cellulär nivå och olika sjukdomsförlopp. Vissa mutationer ger till exempel inte bara minnesproblem utan kan också orsaka blödningar i hjärnan. Om vi förstår mekanismerna bakom kan vi behandla med antikroppar eller hitta andra behandlingar."
"Det ligger långt fram i tiden. Men det finns många möjligheter", säger Vilmantas Giedraitis.
Vad hoppas du uppnå med din forskning?
"Jag hoppas att den kan leda till bättre förståelse av sjukdomen och olika former av sjukdomen. Varför får en person sjukdomen vid 50 års ålder, en annan vid 70 och en tredje vid 90 års ålder? Det är ett så stort spektrum. Om vi kan medverka till att sjukdomen bryter ut senare livet eller inte bryter ut alls skulle det vara en stor framgång."
Martin Hallbeck, Bitr. professor, Linköpings Universitet
Martin Hallbeck, biträdande professor och verksamhetschef klinisk patologi vid Universitetssjukhuset i Linköping, har länge studerat de processer i hjärnan som orsakar Alzheimers sjukdom. 2020 tilldelades han ett forskningsanslag på 1,75 miljoner kronor från Alzheimerfonden.
Forskare inom Alzheimerfältet har på senare tid blivit allt mer säkra på att det är intracellulära ansamlingar av felveckade proteinaggregat av beta-amyloid som till stor del är drivkraften och orsaken till att cellerna bryts ner och gör att sjukdomen bryter ut. De senaste åren har Martin Hallbeck och hans forskargrupp kunnat visa hur sådana ansamlingar av felveckade proteinaggregat sprids mellan celler i hjärnan. Något som kan förklara varför patienter gradvis blir allt sjukare när mer och mer av hjärnan drabbas. En viktig spelare tycks vara de exosomer, pyttesmå blåsor, aggregaten kan tjuvåka på från cell till cell, från ett hjärnområde till ett annat. Exosomernas last av aggregat fungerar sedan som katalysatorer så att nya aggregat bildas och nya celler blir sjuka.
Ett annat fokusområde för Martin Hallbecks forskning kring spridningen av Alzheimers är så kallade gap junctions, en sorts kopplingar mellan nervcellerna som gör att de kan prata med varandra. Väggarna i de små kanalerna mellan nervcellerna byggs upp av proteiner som regelbundet byts ut. Då passar de giftiga aggregaten av beta-amyloid på att samtidigt smita in i cellen.
"Vi vill också förstå varför cellerna inte bryter ned de giftiga proteinaggregaten när de tar sig in i cellerna. Hos patienter med Alzheimers sjukdom är cellnedbrytningssystemet försämrat i sin funktion vilket bidrar till ansamling av proteinaggregat. Vi tror också att det leder till att mer beta-amyloid hamnar i exosomerna och att spridningen av sjukdomen därmed går snabbare. Om vi kan visa och förstå hur de här mekanismerna fungerar kan vi också angripa processerna och stoppa spridningen av sjukdomen", säger Martin Hallbeck.
Vad kan din forskning göra för nytta för alzheimerpatienterna?
"Vi testar olika substanser och försöker också utveckla egna substanser som kan bromsa spridningen, vilket jag på lång sikt tror kan leda till behandlingar. Om vi förstår hur spridningen av sjukdomen går till kan kunskaperna också användas inom diagnostiken och för att förutsäga hur snabbt ett sjukdomsförlopp riskerar att bli. Vårt mål är att kunna bidra både inom diagnostik och behandling."
Vad betyder forskningsanslaget från Alzheimerfonden på 1,75 miljoner?
"Det betyder att vi kan vara fler som arbetar och att vi kan gå fortare fram. Pengarna gör att vi kan arbeta med mer avancerade verktyg. Anslaget är dessutom en viktig kvalitetsstämpel för vår forskning och gör det lättare för oss att samarbeta med de forskare vi vill samarbeta med."
Greta Hultqvist, Biträdande Lektor, Uppsala Universitet
Greta Hultqvist, docent och universitetslektor vid Institutionen för farmaci vid Uppsala universitet, har 2021 tilldelats 700 000 kronor i forskningsbidrag från Alzheimerfonden.
"Jag är jättestolt och glad. Alzheimerfonden var den första organisation som vågade satsa på mig redan som ung och nydisputerad forskare och har beviljat mig stöd under många år. Det ger mig en enorm trygghet att våga satsa på min forskning och är essentiellt för att jag ska kunna fortsätta". säger Greta Hultqvist.
Hon är en av de forskare som arbetar med att angripa Alzheimers sjukdom med det som kallas immunterapi det vill säga en behandlingsform som går ut på att trimma kroppens egna celler så att de orkar fungera som vanligt. Hos patienter med Alzheimers sjukdom handlar det om att försöka aktivera hjärnans egna mekanismer för att bryta ner aggregaten eller klumparna av proteinet amyloid-beta som bildas i hjärnan och drabbar patientens kognitiva förmåga. Än så länge utförs all forskning på möss.
"Det fantastiska är att vi har lyckats förstärka kroppens eget sätt att bryta ner de skadliga aggregaten. Med hjälp av ett hjärntransportör-protein kan vi skicka in kroppens egen peptid somatostatin i hjärnan, ett hormon som förstärker kroppens egen förmåga att bryta ner de skadliga aggregaten. Vi ser då att nedbrytningen uppregleras så att nivåerna av amyloid-beta liknar den hos friska individer."
En av svårigheterna med immunterapi är den så kallade blod-hjärnbarriären som hindrar giftiga ämnen att passera in i hjärnan men även antikroppar som skulle kunna hjälpa till i städningsarbetet. Ett viktigt fokus för Greta Hultqvists forskningsteam är utveckla bättre hjärntransportör-protein som kan öka upptaget av antikropparna i hjärnan men även se till att de blir kvar länge och kan utföra sitt arbete.
Ett annat viktigt mål är att utveckla nya och effektiva antikroppar som kan binda till och bryta ner de stora aggregaten av amyloid-beta men även de mindre som idag anses vara de farligaste för nervcellerna.
"Strategin är att bryta ner amyloid-beta innan den börjar aggregera. Det är när det bildas för mycket som det börjar klumpa ihop sig och blir skadligt."
Vad kan din forskning göra för nytta för alzheimerpatienterna?
"Mitt mål är att den ska kunna leda till framtida behandlingar. Med nya proteinläkemedel tror jag absolut att vi kan öka nedbrytningen av amyloid-beta –byggstenarna bakom aggregaten. Vi kommer inte att kunna reversera sjukdomen men se till att den inte förvärras. Om den upptäcks i tid kan det göra stor skillnad."
Martin Ingelsson, Docent, Uppsala universitet
Alzheimerfonden stöttar Martin Ingelssons intressanta forskning kring den genetiska kopplingen till Alzheimers sjukdom.
Du studerar vilka genetiska förändringar som ökar risken för demenssjukdomar. Hur går dessa studier till?
"På flera olika sätt. Vi undersöker förekomsten av mutationer, som var och en för sig leder till sjukdom, ofta med en insjuknandeålder under 65 år. Dessutom genomför vi tillsammans med andra forskargrupper stora studier, i vilka vi samlar tusentals DNA-prover från friska och sjuka för att undersöka förekomsten av s.k. sårbarhetsgener. Bärare av specifika förändringar i dessa gener har en viss ökad risk att insjukna och denna risk kan förväntas öka ju fler sådana förändringar man bär på."
Vad har ni kunnat dra för slutsatser hittills?
"Att mutationer i någon av de tre alzheimergenerna – APP, PS1, PS2 – tack och lov är relativt sällsynta (< 1% av alla sjukdomsfall). Bärarskap av en eller flera genetiska riskvarianter är betydligt vanligare. Dock är riskökningen inte så stor för dessa, åtminstone inte när man tittar på var och en för sig. Undantaget utgörs av den s.k. APOE-genen, där personer med E4-varianten faktiskt löper 3-10 ggr större risk att insjukna jämfört med dem som bär på antingen E2 eller E3."
Är det vanligare med genetiskt betingad demens i familjer där sjukdomen brutit ut i yngre år?
"Ja, oftast är det så. I dessa fall debuterar sjukdomen vanligtvis redan i 50–65 årsåldern och i sällsynta fall redan vid 40 års ålder eller ännu tidigare. I vissa fall kan dock vissa av våra patienter insjukna före 65 år även då ingen ärftlighet tycks föreligga. Dock kan ärftligheten vara svår att få korrekt information om. Till exempel kan föräldrarna ha avlidit tidigt av andra orsaker."
Är sjukdomsförloppet annorlunda vid genetisk demens?
"Sjukdomen är ibland mer aggressiv när det finns en stark underliggande genetik, men detta behöver inte vara fallet. Det är inte heller så att samma genetiska förändring alltid ger samma sjukdomsbild; både insjuknandeåldern och den tid sjukdomen pågår kan skilja sig så mycket som 10–20 år mellan två patienter som bär på samma alzheimermutation."
Vilket råd skulle du ge unga människor med föräldrar som drabbats i yngre år?
"Att ta kontakt med den mottagning som skött utredning och behandling av föräldern. Den ansvariga läkaren kan svara på frågor om sjukdomen, hur stor risken är att sjukdomen går i arv och vad man ska tänka på som anhörig. Om man inte får information som man är nöjd med kan man också vända sig till de centra i landet som har ett speciellt intresse av dessa frågor, till exempel vid Akademiska sjukhuset i Uppsala eller Huddinge sjukhus."
Varför drabbas nästan alla personer med Downs syndrom av Alzheimers sjukdom?
"Det beror på att personer med Downs syndrom har en extra kopia av den gen, APP, som leder till att proteinet beta-amyloid bildas. I deras hjärnor bildas helt enkelt för mycket beta-amyloid, som inte kan transporteras bort utan inlagras mellan nervcellerna och bildar s.k. plack. Konsekvensen blir att kommunikationen mellan cellerna störs och att de så småningom dör."
Hur många olika grupper av genmutationer finns det?
"I de tre alzheimergenerna finns totalt knappt 200 olika mutationer. Flest finns för PS1-genen (mer än 150), medan mutationer i APP (cirka 35) och PS2 (drygt 10) är mer ovanliga."
Vad hoppas du att din forskning ska leda till i framtiden?
"Förutom att fortsätta kartlägga genetiken, och därmed öka förståelsen för sjukdomsmekanismerna, försöker vi omsätta kunskapen för att hitta nya sätt att ställa diagnos och utveckla mer effektiva läkemedel. Vi är den enda forskargrupp i landet som tagit fram en behandling från idé till klinisk prövning för Alzheimers sjukdom. Antikroppar mot giftiga former, s.k. protofibriller, av beta-amyloid utvärderas nu på ett stort antal patienter i både USA och Europa. Vidare bedriver vi forskning kring Parkinsons sjukdom och även där tror vi att behandling med antikroppar mot protofibriller av alfa-synuklein, det protein som förefaller orsaka sjukdomsprocessen, i framtiden kan komma att prövas på patienter. Våra behandlingsförsök på en musmodell för sjukdomen har gett lovande resultat."
Miia Kivipelto Foto: Bruno Ehrs
Miia Kivipelto, Professor, Karolinska Institutet
Miia Kivipelto, är professor vid Karolinska Institutet och forskningschef på Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset. Hon är också kvinnan bakom den mycket uppmärksammade svensk-finska FINGER-studien. Den första studien i världen som visar att det går att förebygga minnesstörningar med hjälp av en hälsosam livsstil. Vi har ställt några frågor till henne.
När resultaten från Finger-studien publicerades 2015 blev uppmärksamheten stor. Studien visade att man med regelbunden fysisk aktivitet, kosthållning, minnesträning och hantering av blod-kärlrelaterade riskfaktorer kan påverka risken att utveckla minnesbesvär och kognitiv svikt.
Vad har studien lett till?
"Intresset från omvärlden har varit enormt. 2017 startade vi nätverket – World Wide FINGERs – där 30 länder medverkar. Nästan varje dag har jag Skype-samtal med deltagande forskare runt om i världen. I våras blev Finger-modellen vägledande för WHO:s riktlinjer när det gäller att förebygga demenssjukdomar. Förra året startade vi även FINGERS Brain Health Institute i Stockholm bland annat med stöd från Alzheimerfonden – en ny plattform för att implementera det förebyggande arbetet mot demenssjukdomar", berättar Miia Kivipelto och fortsätter:
"Vi jobbar mycket aktivt med att föra ut våra forskningsrön till minnesmottagningarna. Vi arbetar bland annat med Kognitiv mottagning vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna där medelåldern hos patienterna är 58 år. Vi försöker att paketera råden i Finger-modellen mer tydligt och hitta sätt att individanpassa och skräddarsy paketen efter patientens riskprofil. Vi tar bland annat hjälp av ny teknik som appar för att ge extra stöd."
Vad har du för råd till unga människor som lever nära en anhörig med en demenssjukdom?
"När en nära anhörig får en demenssjukdom är det väldigt mycket känslor och stress. Det är mycket viktigt att de unga tar hand om sig själva och sin hälsa, att de hittar stunder att bara tänka på sig själva."
Hur kan de unga anhöriga hjälpa sina nära och kära som har fått en demenssjukdom?
"I vår studie MIND-AD, där deltagarna nyligen fått sin alzheimerdiagnos, har vi använt en anpassad FINGER-modell och sett fantastiska resultat. Även om man har fått en diagnos är det inte för sent att göra något. Efter ett besked är det lätt att hamna i ett tomrum och tappa orienteringen. Men det går att ta kommandot – förbättra sin fysik, orka mer och lära sig nya saker. Det är viktigt att vara fysiskt aktiv på gymmet, hemma eller ute naturen med sina anhöriga och med vänner. Vi rekommenderar mångsidig träning – både muskelstyrka och balansträning och gärna i grupp så att man träffar andra och kan byta tankar och erfarenheter. Tidigt i sjukdomen är det ganska vanligt att man går ner i vikt. Det är viktigt att äta en mångsidig, hälsosam och balanserad kost och att träna hjärnan genom att läsa och vara aktiv. I MIND-AD använde vi ett databaserat träningsprogram där man tränar minnet och hur man kan hantera vardagliga situationer. Självklart är det också viktigt att hålla koll på riskfaktorer som blodtryck, kolesterol och diabetes och att optimera sin medicinering. Och att tänka på att hjärnan dessutom behöver vila och koppla av."
Hur tror du att framtidens behandlingar mot demenssjukdomar kommer att se ut?
"Det har varit svårt att hitta nya läkemedel, men just nu ser vi några positiva signaler i nya läkemedelsstudier. Nu testas även andra typer av läkemedel inte bara mot betaamyloid utan även mot tau och inflammationer. Redan nästa år hoppas jag att vi kan börja med en studie där man testar metformin, ett läkemedel som används mot diabetes men som har visat sig att kunna minska risken för Alzheimers sjukdom. Jag tror kombinationen av förebyggande FINGER-baserade livsstilsåtgärder och olika läkemedel kommer att vara framtidens melodi."
Fakta FINGER
FINGER-studien är den första interventionsstudien i världen som visar att det går att förebygga minnesstörningar. Studien visar att kostråd, fysisk träning och kognitiv träning samt kontroll av vaskulära riskfaktorer som högt blodtryck, blodsocker och blodfetter har positiv betydelse för hjärnan.
Francesca Mangialasche, Biträdande Lektor, Karolinska Institutet
Francesca Mangialasche, assistant professor vid Karolinska Institutets avdelning neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, specialist i geriatrik och vetenskaplig koordinator för nätverket World Wide FINGERS har 2020 tilldelats 1,2 miljoner i forskningsbidrag från Alzheimerfonden:
"Jag är så glad. Det är en stor ära och ett stort personligt erkännande men också ett kvitto på att forskningen kring prevention av Alzheimers sjukdom är på frammarsch".
FINGER-studien med 1260 deltagare i åldern 60-77 var den första multimodala interventionsstudien i världen som visade att kostråd, fysisk och kognitiv träning, social stimulering samt kontroll av vaskulära riskfaktorer under två års tid kan förebygga kognitiv försämring i hjärnan.
2017 startades det globala nätverket World Wide FINGERS där idag cirka 35 länder medverkar. Som vetenskaplig koordinator är Francesca Mangialasche mycket involverad i arbetet med att implementera den FINGER preventiva modellen runt om i världen för att förebygga demenssjukdomar.
Sedan FINGER-studien startade 2009 har deltagarna med jämna intervaller i upp till tio år lämnat blodprover. Dessa blodprover är nu grunden i det projekt Francesca Mangialasche har beviljats pengar för. Genom att studera nya biomarkörer i blodet kopplade till Alzheimers sjukdom i de blodprover som lämnats genom åren kan forskarna se hur förändringarna över tid korrelerar mot förändringar i kognitiva funktioner och utvecklingen av sjukliga förändringar i hjärnan. Biomarkörerna gör det möjligt för forskarna att identifiera de personer som kan ha störst nytta av preventiva åtgärder.
”Har alla deltagare tack vare vår prevention förebyggt en kognitiv försämring på lång sikt? Fungerar det bättre på vissa patienter? Hur kan vi i så fall identifiera patienter som har största nytta av FINGER-modellen", säger Francesca Mangialasche.
För att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom behöver man idag ta prov från ryggvätskan, som också kallas cerebrospinalvätskan, eller göra dyrbara PET-undersökningar av hjärnan. Att i framtiden kunna följa sjukdomsförloppen genom ett nytt enkelt blodprov skulle göra det möjligt att rulla ut den preventiva FINGER-modellen i stor skala.
"Målet är att skapa skräddarsydda preventionsmetoder där vi arbetar med biomarkörer och med livsstilsfaktorer som kan användas i hela världen. Hittar vi personer med risk för demens i god tid kan vi fördröja de kognitiva problemen och se till att de insjuknar så sent som möjligt eller förhoppningsvis inte alls."
Rik Ossenkoppele
Rik Ossenkoppele, forskare vid Lunds universitet
I september 2021 fick Rik Ossenkoppele, ta emot det prestigefulla ”Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare” på 125 000 kronor. Vi ställde några frågor till honom.
Varför vill du forska om Alzheimers sjukdom?
"En kombination av aspekter har väckt mitt intresse för att forska om Alzheimers sjukdom. För det första har jag många gånger sett de förödande effekterna Alzheimers sjukdom kan ha på en individ och deras nära och kära. Utan något effektivt botemedel tillgängligt är jag väldigt motiverad att bidra till en lösning. För det andra har jag alltid varit fascinerad av de många ansikten denna sjukdom har, eftersom den manifesterar sig så olika mellan individer. Att förstå orsakerna till dessa individuella skillnader kan vara nyckeln till att lösa Alzheimers sjukdom. För det tredje kännetecknas Alzheimers sjukdom av en ganska gradvis nedgång, eftersom de flesta individer tillbringar mer tid i den asymtomatiska fasen (där den biologiska sjukdomsprocessen redan har börjat, men inga tydliga symtom har dykt upp ännu) än i den symtomatiska fasen. Detta ger en stor möjlighet att stoppa Alzheimers sjukdom innan den bryter ut. För det fjärde, den första beskrivningen av Alzheimers sjukdom går tillbaka till 1906 och vi har fortfarande inte hittat en tillfredsställande lösning. Jag känner mig mycket personligen utmanad av Alzheimers sjukdoms komplexa natur."
Vad är syftet med din forskning?
"Mitt forskningsprogram har tre olika syften. Den första är att förstå rollen av de två centrala patologiska kännetecknen för Alzheimers sjukdom (dvs amyloida plack och tau-fibriller) i uppkomsten och progressionen av Alzheimers sjukdom. Vi mäter dessa patologier med hjälp av PET-skanning och relaterar dessa processer till förändringar i kognition, förlust av hjärnceller och hjärnfunktion. För det andra studerar vi skillnaderna i klinisk presentation vid Alzheimers sjukdom och försöker förstå varför en person huvudsakligen utvecklar minnesproblem, medan andra övervägande har t.ex. beteendeförändringar, språkstörningar eller synstörningar. För det tredje strävar vi efter att belysa mekanismerna bakom motståndskraften, det vill säga förmågan att hantera eller motstå Alzheimers sjukdomspatologi. Vi kan lära oss mycket av personer som är kapabla att upprätthålla sina kognitiva funktioner inför Alzheimers sjukdomspatologi, och kanske kan den biologiska grunden i framtiden användas för att öka motståndskraften hos mindre motståndskraftiga individer.
Vad betyder detta pris från Alzheimerfonden för din forskning?
"Det är otroligt att få denna prestigefyllda utmärkelse. Jag är mycket tacksam mot Alzheimerfonden, det är en ära att nu vara knuten till de tidigare mottagarna, som alla är framstående forskare som jag respekterar mycket. Jag ser denna utmärkelse som ett tecken på ett erkännande av det arbete som vår svenska BioFINDER studiegrupp utfört och vill tacka hela teamet för deras fantastiska bidrag. Detta pris är en stor motivation att fortsätta och till och med påskynda vår forskning."
Sebastian Palmqvist, överläkare vid Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet
Sebastian Palmqvist, har 2023 tilldelats 1 miljon kronor från Alzheimerfonden för att fortsätta en studie kring alzheimerdiagnostisk inom primärvården.
"Det är en världsunik studie. Pengarna från fonden skapar helt nya möjligheter för forskargruppen", säger Sebastian Palmqvist.
En person som drabbas av kognitiv svikt vänder sig i första hand till sin vårdcentral. Men i primärvården har läkarna fortfarande idag 2024 trubbiga verktyg för att ställa rätt diagnos – bland annat ett minnestest som utformades i mitten av 1970-talet. Forskning har visat att det är väldigt svårt att identifiera Alzheimer med nuvarande primärvårdsverktyg, speciellt i ett tidigt skede.
"Det är absolut ingen kritik mot primärvårdsläkarna, jag är specialistläkare men hade inte gjort det bättre själv. Att skilja alzheimer-symptom från vanlig åldersrelaterad kognitiv svikt är svårt. Att nuvarande riktlinjer säger att primärvårdsläkarna ska diagnosticera den allvarliga sjukdomen med så dåliga verktyg är inte riktigt schysst", säger Sebastian Palmqvist.
För fyra år sedan inledde han studien där ett 20-tal vårdcentraler i Skåne deltar och 1 200 patienter kommer att ingå fram till år 2026.
"Vår studie är världsunik på det sättet att patienterna efter att ha träffat en läkare inom primärvården där de gör kognitiva tester och tar blodprov går vidare till en minnesklinik där det gör en fullständig undersökning med ryggvätskeprov eller PET-kamera och utredning av en specialist. Det gör att vi får en referensstandard – en standard vi kan använda för att bedöma patienternas tester och blodprov och identifiera Alzheimer korrekt."
När data från 500 patienter nu analyserats ser man att det blodprov som nu testats inom primärvården ger en mycket bättre träffsäkerhet. I det enkla provet kan man avläsa proteinet tau i blodet – hos en person med Alzheimers sjukdom är värdet ungefär sju gånger högre än hos en kontrollgrupp.
"Det ser väldigt lovande ut. Med hjälp av blodprovet identifierar vi fler än 90 procent av patienterna som har en begynnande sjukdom. I slutet av året hoppas vi att blodprovet ska vara tillgängligt i hela landet. Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg blir sannolikt först med att införa det nationellt i klinisk praxis", säger Sebastian Palmqvist.
Det svenskutvecklade läkemedlet mot Alzheimers sjukdom, lecanemab, har redan blivit godkänt i USA, Japan och Kina. Inom kort väntas även den europeiska läkemedelsmyndigheten ta beslut kring godkännande och därefter skulle läkemedlet kunna bli tillgängligt Sverige. Analys av tillgängliga data visar att lecanemab bara har tydlig effekt om det sätts in tidigt i sjukdomsförloppet.
Vad hoppas du uppnå med din forskning?
"Blir läkemedlet tillgängligt kommer allt fler att vilja testa sig. Då blir det ännu viktigare att kombinera blodprover med enkla minnestester i ett tidigt skede för att snabbt och med större säkerhet kunna remittera till specialistvården."
Sebastian Palmqvist berättar att inom ramen för studien kommer även nya kognitiva tester utvecklas – alltifrån enkla tester med papper och penna till avancerade tester för telefoner och surfplattor. Ännu en målsättning är att utarbeta prognostiska verktyg.
"Med hjälp av algoritmer hoppas vi kunna bedöma hur hög risk en patient löper att drabbas av sjukdomen de närmaste åren och hur sjukdomen kommer
att utvecklas. Vi kommer att följa våra patienter över fyra års tid", avslutar Sebastian Palmqvist.
2019 var Sebastian Palmqvist årets pristagare av "Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare". Priset på motsvarande 125 000 kronor fick han till sin betydande forskning kring förbättrad diagnostik inom primärvården.
Joana Pereira, Biträdande Lektor, Karolinska Institutet
Det är viktigt att identifiera Alzheimers sjukdom så tidigt som möjligt för att stoppa dess progression innan det är för sent. Fokuset för Joanas forskargrupp är att identifiera de tidigaste förändringarna i hjärnans synapser (nervcellskopplingspunkter) hos individer som riskerar att utveckla AD och fastställa huruvida förändringarna kan användas för att förutsäga utvecklingen till AD. Det görs genom att rekonstruera nätverket av nervcellsanslutningar hos individer som visar tecken på aggregering av giftiga proteiner associerade med AD, men som ännu inte har några kliniska symptom.
Genom att bygga kopplingsschemat med data från magnetisk resonansavbildning (MR) och bestämma hur den giftiga proteinansamlingen skadar hjärnans kopplingar, kan de använda den informationen för att skapa en MR-sjukdomsindikator som kan förutsäga uppkomsten av AD i olika grupper av kognitivt friska individer. Eftersom MR är en icke-invasiv metod som enkelt kan användas utan att utgöra en alltför stor belastning för patienterna, kommer MR sjukdomsindikator att ge en stor klinisk fördel. De kommer även att göra denna sjukdomsindikator offentligt tillgänglig så att andra kliniker och forskare kan använda den för att diagnostisera AD i tidiga skeden.
Gemma Salvadó, postdoktor vid Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds universitet
Snabbare och säkrare diagnoser är ett första mål för Gemma Salvadós forskningsprojekt som sker i samarbete med Washington University. Den spanska forskaren, verksam vid Lunds universitet, fick 2022 ett anslag på en miljon kronor från Alzheimerfonden.
"Det var en rolig överraskning. Jag fick min forskningstjänst i Sverige som postdoktor för bara ett år sedan så jag känner mig både tacksam och hedrad av anslaget. Jag tror att mitt forskningsprojekt kan få betydelse både i det korta och långa perspektivet", säger Gemma Salvadó som kommer från Barcelona och som sedan ett år tillbaka forskar vid Lunds universitets avdelning för klinisk minnesforskning.
Verktygen för att diagnosticera en patient med Alzheimers sjukdom och förutspå hur sjukdomen kommer att utvecklas är fortfarande trubbiga. De undersökningar som görs på Minneskliniker är ofta både kostsamma och invasiva och möjligheten för patienten att få en tillförlitlig diagnos är mycket varierande beroende på var i landet du bor.
Med sitt forskningsprojekt vill Gemma Salvadó förbättra möjligheterna till snabbare och säkrare diagnoser som hon hoppas ska bli mer tillgängliga för hela befolkningen. Utgångspunkten är den svenska Biofinderstudien* vars främsta syfte är att utveckla metoder för tidig diagnostik och i förlängningen botemedel mot neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom. I Biofinder 1 och Biofinder 2 har nivåerna av proteinerna amyloid-beta och tau, båda viktiga markörer för utvecklingen av Alzheimers sjukdom, undersökts genom blod- och ryggvätskeprov samt med undersökningar i magnet- och PET-kamera hos cirka 1 200 deltagare.
"Vi vill jämföra resultaten från Biofinderstudierna med nya prover och se vilka biomarkörer som är lika bra på att identifiera tau-patologi i ett blodprov som i ryggvätska, men också vilka biomarkörer som kan förutsäga om sjukdomsförloppet blir långsamt eller snabbt", säger Gemma Salvadó.
En viktig samarbetspartner i projektet är Washington University School of Medicine där man är världsbäst på att identifiera tidiga tecken på Alzheimers sjukdom genom att analysera blodprover men även på att jämföra biomarkörer i blodet med biomarkörer från ryggvätskeprov och PET-kameraundersökningar. Proverna från de svenska deltagarna kommer att sändas till Washington för analys.
"Styrkan i forskningsprojektet är att vi har många patienter och data som sträcker sig åtta år tillbaka i tiden men också att vi studerar och jämför många olika biomarkörer i många olika sorters prover", säger Gemma Salvadó
Vad hoppas du uppnå med forskningsprojektet?
"Våra resultat ser lovande ut. I det korta perspektivet hoppas jag att patienter ska kunna få snabbare diagnoser utan att behöva ta ryggvätskeprov eller göra undersökningar i PET-kamera och att blodprover så småningom kommer att användas rutinmässigt i primärvården för diagnoser"
"I det långa perspektivet hoppas jag att projektet kan hjälpa till att rekrytera deltagare till nya studier med antikroppsbehandlingar som kan hejda sjukdomen eller göra att den bryter ut senare."
* Biofinderstudien är ett samarbete mellan bland annat Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Michael Schöll, Medicine doktor vid Göteborgs universitet
Michael Schöll, verksam vid Göteborgs universitet, tilldelades "Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare" 2018. Priset är instiftat av Alzheimerfonden och delades ut av Drottning Silvia i Stockholm.
Michael Schöll och hans grupp av forskare på Göteborgs universitet fokuserar på att med hjärnavbildning etablera nya, och validera existerande biomarkörer som gör det möjligt att identifiera individer som löper risk att utveckla Alzheimers sjukdom så tidigt som möjligt i sjukdomsskedet.
"Jag känner mig väldigt hedrad över att ha tilldelats detta betydelsefulla pris. Min grupp och jag studerar tidiga förändringar i hjärnan som är associerade med en senare utveckling av Alzheimers sjukdom bland annat med hjälp av en hjärnavbildande metod som heter positronemissionstomografi. Vi kommer att kombinera nya metoder som att mäta synaptisk densitet i kombination med etablerade mått på Alzheimerrelaterad patologi i den levande hjärnan i olika kohorter med varierande riskprofiler för att utveckla Alzheimers sjukdom."
"Priset betyder väldigt mycket, det är ett förtroendebevis från en aktiv förening som representerar dem som jag forskar för - patienterna och deras anhöriga - därför gör mig priset extra glad. Jag känner mig ödmjuk inför utmaningen men inspireras av tidigare pristagare. Flera av dessa kommer garanterat att inneha en aktiv roll i vad som kan i alla fall bli en dellösning för detta enorma samhällsproblem."
Dag Sehlin, Forskare, Uppsala universitet
Du ägnar dig åt att utveckla PET-tekniken som kan spegla sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Hur går det?
Det finns redan idag PET-ligander som kan avbilda de sjukliga proteinansamlingar, amyloida plack, som finns i hjärnan hos alzheimerpatienter. Problemet är att de amyloida placken bildas väldigt tidigt i sjukdomsförloppet och sedan inte ökar särskilt mycket under sjukdomens gång. Dessutom finns det patienter som utvecklar en mer diffus patologi som inte syns med dagens metoder. Vi vill utveckla PET-tekniken så att vi kan visualisera lösliga förstadier till placken, s.k. protofibriller, eftersom vi tror att de tydligare kan spegla sjukdomens grad. Vi har därför modifierat en antikropp så att den kan ta sig in i hjärnan och specifikt binda till protofibriller så att vi kan få en bild av deras utbredning och mängd i hjärnan. Studier på möss med alzheimerliknande patologi har visat att vår strategi fungerar mycket väl och vi hoppas att vi med fortsatt stöd från Alzheimerfonden och andra bidragsgivare kan utveckla tekniken så att vi inom kort kan testa den kliniskt på patienter.
Vilka är de största svårigheterna när det gäller diagnostisering av Alzheimers sjukdom?
Alzheimers sjukdom brukar upptäckas först när minnessvårigheter eller andra kognitiva problem uppstår och vid det laget har sjukdomsprocesserna i hjärnan redan pågått en lång tid. Det gör att de förändringar i proteinnivåer som kan mätas idag redan stabiliserats och inte förändras särskilt mycket under sjukdomens gång och det kan därför vara svårt att säga hur långt sjukdomen fortskridit. Vi hoppas kunna förbättra diagnostiken genom att följa sjukdomens utveckling på ett mer dynamiskt sätt.
Varför är det viktigt att hitta bra sätt att följa behandlingseffekter?
Enorma ansträngningar görs idag världen över för att hitta en behandling som ska kunna bromsa eller stoppa Alzheimers sjukdom. En särskilt lovande strategi är att med hjälp av antikroppar specifikt försöka angripa de skadliga protofibrillerna och på så sätt förhindra nervcellsdöden i hjärnan. För att utvärdera om en sådan behandling är effektiv krävs emellertid ett sätt att mäta hur mängden protofibriller i hjärnan påverkas av behandlingen och där hoppas vi kunna bidra med vår forskning.
Vad hoppas du att din forskning konkret ska leda till?
Jag hoppas naturligtvis att vår forskning i slutändan ska komma patienterna till gagn. Vi arbetar med det tydliga målet att utveckla en PET-ligand för kliniskt bruk som vi hoppas kommer att användas för diagnostik och utvärdering av framtida behandling för Alzheimers sjukdom.
Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet
Ingmar Skoog är professor, psykiatriker och föreståndare på Centrum för Åldrande och Hälsa (AgeCap), vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och hör till världens främsta forskare inom sitt område. 2017 fick han ta emot Alzheimerfondens stora pris på 2,5 miljoner kronor. Han fick priset för sin åldersrelaterade studie där han undersöker hur markörer för Alzheimers sjukdom i ryggvätska är relaterade till hjärnans biologiska process hos 70-åringar som inte utvecklat demens.
Ingmar Skoog en av de svenska äldreforskare som har fått mycket uppmärksamhet i utländska medier, mycket tack vare H70-studien, en av Sveriges äldsta populationsstudier, som han leder. I studien har olika årgångar av 70-åringar undersökts och följts upp vilket gjort det möjligt att jämföra hälsan hos 70-åringar som är födda i början av 1900-talet med de som är födda fyrtio år senare.
Risken för demens och tidiga tecken på Alzheimers sjukdom är en av många faktorer forskarna har studerat. Forskargruppen i Göteborg var bland annat först i världen med att visa att övervikt ökar risken för att utveckla Alzheimers. När de konstaterade att neurotiska personer, som har lätt att bli upprörda, stressade och svartsjuka hade en ökad risk att utveckla Alzheimer gick utländska journalister igång ordentligt.
"Det var lite roligt att det fick så stor uppmärksamhet i många tidskrifter som Washington Post och Time Magazine. De skrev att den som ofta är svartsjuk har ökad risk att drabbas av Alzheimer". säger Ingmar Skoog.
En ny studie gjord av Jenna Najar, läkare och doktorand vid AgeCap, med Ingmar Skoog som handledare har även den fått stort utrymme i Time Magazine. Den här gången är det kvinnor som undersökts och följts upp 44 år senare. Av 800 undersökta kvinnor utvecklade ungefär en fjärdedel en demenssjukdom. Här konstaterar forskarna att motion men också kulturkonsumtion påverkade utfallet.
"Ju mer kvinnorna tränade desto mer minskade risken för att utveckla demens. Det visade sig också att de kvinnor som höll igång med olika kulturella aktiviteter minskade sin risk", säger Ingmar Skoog.
Ingmar Skoog, är en ofta anlitad gäst vid Alzheimerfondens olika arrangemang. I januari 2025 delade han med sig av sina kunskaper om hjärnhälsa och de senaste forskningsframstegen vid ett event som Alzheimerfonden arrangerade tillsammans med 1,6 miljonerklubben.
Alina Solomon, Docent i neuroepidemiologi, Karolinska Institutet
Alina Solomon, docent i neuroepidemiologi, verksam vid Karolinska Institutet och Östra Finlands universitet har 2020 beviljats 1,9 miljoner kronor i forskningsbidrag från Alzheimerfonden.
"Jag är otroligt glad över pengarna från Alzheimerfonden. Tack vare dem kan förutom Finland och Storbritannien även Sverige och Karolinska Institutet medverka i vår nya interventionsstudie", säger Alina Solomon.
I september hoppas hon kunna sätta igång den nya tvååriga studien som är en fortsättning på den mycket uppmärksammade FINGER-studien. FINGER var den första interventionsstudien i världen som visade att kostråd, fysisk och kognitiv träning samt kontroll av vaskulära riskfaktorer som högt blodtryck, blodsocker och blodfetter kan förebygga kognitiv försämring i hjärnan. I den nya studien vill Alina Solomon och hennes forskargrupp undersöka om en kombination av livsstilsåtgärder och läkemedel kan förebygga kognitiv svikt.
Sex hundra personer i åldrarna 60-77 som har riskfaktorer för demens men ännu inte har någon uttalad kognitiv svikt kommer att delta. En andel av deltagarna kommer förutom att arbeta med livsstilsfaktorer få en daglig dos av läkemedlet metformin. Läkemedlet används idag för behandling av diabetes, som anses vara en av flera riskfaktorer för att utveckla Alzheimers sjukdom.
Innan studien påbörjas och efter att den är slutförd kommer deltagarna i metformingruppen att genomgå en undersökning med PET- eller magnetkamera. Med hjälp av biomarkörer hoppas forskarna kunna se vilken effekt läkemedlet i kombination med livsstilsåtgärder kan ha.
"Ger läkemedlet bättre effekt och i så fall hur mycket bättre? Vi hoppas få svar som hjälper oss att skapa behandlingar som kombinerar livsstil med läkemedel. Vi tror inte att det finns någon magic bullet, något enskilt läkemedel som kan bota Alzheimers sjukdom. Vi tror att vi i framtiden behöver kombinera åtgärder anpassade till varje persons riskprofil. Det här är ett steg vidare på vägen."
Stina Syvänen, Docent, Uppsala universitet
Stina Syvänen är en ung lovande forskare som Alzheimerfonden stöttar. I maj 2017 fick hon ta emot "Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare".
Prisutdelning på Kungliga Slottet. Foto: Yanan Li/Svenskt Demenscentrum
Stina, varför valde du att börja forska om Alzheimers sjukdom?
Jag har alltid varit fascinerad av hjärnan och hur den fungerar både vid hälsa och sjukdom. Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar hjärnan och det är svårt att studera orsakerna och sjukdomsförloppet eftersom hjärnans funktioner är så komplexa och för att det är svårt att ta prover från ett så essentiellt och centralt organ som hjärnan. Jag vill förstå mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom och på så sätt kunna bidra med ny information som kan leda till nya läkemedel. Idag saknar vi bra läkemedel för många av de sjukdomar som drabbar hjärnan och jag tror att mycket av forskningen om Alzheimers sjukdom kommer att vara till nytta även för forskning kring andra sjukdomar som drabbar hjärnan.
Vad är målet med din forskning?
Målet med min forskning är att utveckla patientvänliga metoder för att kunna ställa diagnos och bestämma hur långt gången sjukdomsprocessen är för att kunna utvärdera nya läkemedel. Dagens diagnosmetoder är rätt så bra på att fastslå om en person har Alzheimers sjukdom eller inte, men kan inte avgöra hur långt sjukdomen har fortskridit. Dessutom finns det flera nya behandlingar i kliniska prövningar idag, men det är mycket svårt att döma om de fungerar eftersom vi saknar verktyg för att kunna följa sjukdomsförloppet. Ofta blir studierna långa och svårtolkade då de utvärderas med kognitiva tester som kanske inte kan fånga upp små förbättringar eller då sjukdomsprocessen kanske fortskrider men går långsammare efter medicinering. För att mer effektivt kunna utveckla nya behandlingar är det därför viktigt att utveckla nya diagnosmetoder parallellt med nya läkemedel.
Du jobbar med PET-tekniken. Kan du förklara vad det är?
PET är en medicinsk avbildningsteknik som ger bilder av hur hjärnan fungerar och vilka proteiner den innehåller. Det är en bra metod för patienterna då man inte behöver ta några biologiska prover vilket kan vara både obehagligt och svårt, speciellt då sjukdomen är lokaliserad till hjärnan. Under en PET-undersökning ligger patienten i en PET-kamera. Vid start eller precis innan starten av PET-undersökningen får patienten en injektion av en PET-ligand. PET-liganden är en radioaktiv markör som ofta liknar en läkemedelsmolekyl. Vid Alzheimers sjukdom kan man använda PET-ligander som binder till beta-amyloid, d.v.s. det protein som är huvudkomponenten i de plack som är typiska vid Alzheimers sjukdom. Under själva undersökningen mäts radioaktiviteten som kommer från PET-liganden. Om patienten har mycket plack i hjärnan så ansamlas också en stor koncentration av radioligand i hjärnan och PET-kameran mäter då en kraftig signal som i sin tur är grunden för PET-bilden av hjärnan. PET är en mycket känslig metod och mängden radioaktivitet är liten och inte skadlig för den som blir undersökt.
Jacob Vogel
Jacob Vogel, Assistant professor, Lunds universitet
Jacob är från Philadelphia men tog sin doktorsexamen i Kanada. Under sin praktik på ”Alzheimer center” i Amsterdam fick han möjlighet att besöka Sverige, här träffade han professor Oskar Hansson och hans team. Idag är Jacob själv en del av teamet på Lunds universitet.
Den 15 november 2023 tilldelades Jacob ”Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare”, en fin utmärkelse med en prissumma på 500 000 kronor. Jacob berättar att pengarna ska gå till att effektivisera forskningen i labbet. Jacob har startat ett labb vid Lunds universitet, som en del av SciLifeLab och Wallenberg National Program for Data-driven Life Science.
Hur känns det att vinna "H.M. Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare"?
"Jag känner mig väldigt tacksam. Att få ta emot detta pris som ung betyder mycket för motivationen och jag känner mig inspirerad. Jag vill göra er på Alzheimerfonden stolta och fortsätta med min forskning. Att få detta ärofyllda pris och få träffa H.M. Drottningen blir som en drivkraft och jag känner att jag är på rätt spår i min karriär. Det är också väldigt roligt att få besöka Alzheimerfondens kontor och se hur ni arbetar.”
Trots att Jacob Vogel fortfarande är i ett tidigt skede av sin karriär har han redan hunnit bidra med flera viktiga upptäckter till alzheimerforskningen. Bland annat har han lett en mycket inflytelserik studie som visade att förändringar i hjärnan relaterade till Alzheimer varierar från person till person. Denna har nu lett forskarna att tro att det finns fyra olika ”typer” av Alzheimers sjukdom, en insikt forskarna hoppas ska kunna hjälpa till i utformningen av mer patientanpassade behandlingar. Upptäckten har gett upphov till många nya typer av undersökningar världen över och det huvudsakliga arbetet i Jacobs labb är just att försöka förstå de biologiska mekanismer som ligger till grund för de olika sjukdomstyperna så att forskarna kan utveckla lämpliga behandlingsmetoder.
”Mitt arbete handlar väldigt mycket om att analysera data som samlats in från patienter. Det arbete jag försöker göra är att samla ihop olika former av biologisk data, bilder av hjärnan, proteininformation från blod och även genetik. Med dessa olika delar kan vi få en mer nyanserad bild och förstå och få fram den här komplicerade bilden av vad som händer i hjärnan. I mitt labb försöker vi verkligen skapa modeller som kommer att förutsäga förloppet eller utvecklingen av Alzheimers sjukdom och använda informationen till att svara på frågor som exempelvis, hur börjar sjukdomen, vilken del av hjärnan startar den i? Vem kommer att få sjukdomen och när, och så vidare.”
Jacob Vogel är även en av de främsta experterna inom tau-avbildning. Tau-proteinet verkar vid Alzheimers sjukdom vara inblandat i att skada hjärnceller och leda till kognitiva nedsättningar. Forskarna kan nu avbilda tau-proteinet i hjärnan hos levande människor med en teknologi som kallas PET. Jacob var inblandad i några av de tidigaste studierna som karaktäriserade tau-PET i den mänskliga hjärnan och är fortfarande en auktoritet inom ämnet. Särskilt anmärkningsvärt är att Jacob lånade tekniker från den vetenskapliga litteraturen om infektionssjukdomar och tog fram mycket övertygande evidens som visade att patologisk tau kan spridas i hjärnan genom att använda hjärnceller som ”motorvägar”. Denna teori har blivit otroligt viktig nu när forskarna är i en era av kliniska försök.
Vad är målet med din forskning?
"Jag skulle säga att ett stort huvudmål är att försöka förstå Alzheimers sjukdom på individnivå. Att skilja på individer då det kommer behöva individanpassa behandlingar. Att använda informationen om sjukdomen för att i nästa steg kunna erbjuda bättre vård."
Läs mer om Jacobs forskning och prisceremonin här.
Eric Westman, Universitetslektor, Karolinska Institutet
Eric Westman, professor vid Karolinska Institutets institution Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, har länge forskat kring komplexiteten och heterogeniteten i Alzheimers sjukdom.
I sin forskning kombinerar han olika hjärnavbildningstekniker med biomarkörer för att undersöka hur olika neurodegenerativa sjukdomar utvecklas över tid. Med positronemissionstomografi, så kallad PET-kamera, kan man se hur stor inlagringen av beta-amyloid och tau, båda markörer för Alzheimers sjukdom, är. Med magnetresonanstomografi (MRT), så kallad magnetkamera, kan graden av atrofi, förtvining, och förändringar i vit och grå substans visualiseras och kvantifieras, liksom hur nervcellerna och axoner kommunicerar.
"Alzheimers sjukdom är inte en homogen sjukdom utan kan delas in i olika subtyper. Under de senaste åren har forskarna allt mer uppmärksammat hur neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, Levykroppsdemens och vaskulär demens går in i och överlappar varandra. Det komplicerar möjligheterna att sätta korrekta diagnoser men också att arbeta preventivt och veta vilka läkemedel vi ska sätta in. Vi behöver bättre förståelse för heterogeniteten i sjukdomarna", säger Eric Westman.
För att upptäcka sjukdomsmönster kombinerar Eric Westman och hans forskargrupp den senaste hjärnavbildningstekniken med avancerade metoder för att avläsa bildsekvenser som till exempel kluster- och nätverksanalys och maskininlärning.
"Målet är att skapa mer avancerade metoder att ställa diagnoser som kan appliceras i den kliniska verksamheten så att patienterna kan selekteras redan där. Men också att i framtiden utveckla nya läkemedel och mer personinriktade behandlingar."
Vad betyder forskningsanslaget från Alzheimerfonden på 1,9 miljoner?
"Det är jätteviktigt. Jag har fått bidrag i några år nu. Det ger kontinuitet och stabilitet i min forskning och framför allt möjligheten att behålla anställda i min forskargrupp. Jag har tre-fyra forskare anställda i projektet."
Henrik Zetterberg, Ordförande i Alzheimerfondens vetenskapliga råd
Henrik Zetterberg är ordförande för Alzheimerfondens vetenskapliga råd och den som tillsammans med övriga medlemmar i rådet föreslår vilka forskare Alzheimerfonden bör stötta.
Vilken inriktning har forskningen kring nya läkemedel idag?
Forskningen är fortfarande i mångt och mycket inriktad på att ta fram läkemedel som påverkar det protein som bygger upp de senila placken, beta-amyloid, vid Alzheimers sjukdom. Det har gått sådär, men jag anser att det är viktigt att hålla fast vid detta forskningsspår lite till och fortsätta att försöka påverka beta-amyloiden med högre doser och ännu tidigare i sjukdomsförloppet.
Kritiska forskarkollegor tycker att de negativa resultaten från långt gångna kliniska prövningar, där patienterna inte har blivit bättre av läkemedelskandidater riktade mot beta-amyloid, borde göra att man överger hypotesen om beta-amyloidens roll i sjukdomsprocessen, men jag tycker inte att hypotesen är färdigtestad ännu.
För patienternas skull är det dock viktigt att inte satsa allt på ett kort. En del forskargrupper försöker nu att angripa det protein som bygger upp neurofibriller (små trådar i nervcellerna) vid Alzheimers sjukdom. En annan möjlig behandlingsmetod skulle vara att stävja överaktiviteten hos hjärnans städarceller (mikroglia). Dessa verkar överreagera på placken vid Alzheimers sjukdom och därmed skada omkringliggande vävnad. Dessa projekt hoppas jag mycket på.
Hur der det internationella forskningsläget ut?
Det ser bra ut. Antalet forskargrupper som arbetar med Alzheimers sjukdom ökar stadigt, men vi är fortfarande förhållandevis få om man jämför med andra forskningsfält och hur många som drabbas av sjukdomen. Vi måste få in fler unga stjärnskott och stimulera forskartalanger att gå in i detta fält.
Ser du ljust på framtiden inom alzheimerforskningen?
Ja! Vi har bra biomarkörer för att studera sjukdomsprocessen över tid hos levande människor och ett stort antal möjliga behandlingar som därmed snabbt kan utvärderas hos patienter i kliniska prövningar. Jag tror att vi snart har ett eller ett par stabila genombrott i fältet, kanske redan inom ett par år. En stor fråga blir då hur dagens sjukvårdssystem skall hantera detta praktiskt och jag tror att det är viktigt att fundera på det redan nu.