Lexikon
Här hittar du förklaringar till vanligt förekommande ord och begrepp inom området för alzheimer och andra demenssjukdomar. Mejla gärna synpunkter och förslag på ord som du saknar eller om du tycker att någon förklaring är otillräcklig.
Mejladress: info@alzheimerfonden.se
Kerstin Lundström, vd på Octopus Demens AB, är redaktör för lexikonet
www.demensbutiken.se
A
Acetylkolin |
Signalsubstans som överför impulser mellan nervceller. Brist på acetylkolin är vanligt vid Alzheimers sjukdom och påverkar minnesfunktion samt uppmärksamhet. |
Acetylkolinesteras |
Enzym som bryter ner acetylkolin. |
Acetylkolinesterashämmare |
Läkemedelsgrupp som hämmar enzymet acetylkolinesteras och därmed ökar tillgängligheten av acetylkolin mellan nervändarna. |
Ackumulering |
Anhopning av läkemedel i kroppen. Vanligt hos äldre människor. |
AD |
Alzheimer´s disease. Vanlig engelsk beteckning för Alzheimers sjukdom. |
Adenosin |
Ämne som utgör en av byggstenarna i vår arvsmassa. Den fungerar också som en signalsubstans i hjärnan. |
ADI |
Alzheimer´s Disease International bildades 1984 och är ett förbund bestående av nationella föreningar från 71 länder. |
ADL |
Aktiviteter i dagligt liv. Praktisk förmåga i vardagen. |
ADL-trappan |
En metod att mäta individens beroende vid tio aktiviteter. |
Afasi |
Hjärnskada som påverkar förmågan att tala och förstå. Vanligt vid stroke och vid undergång av nervceller i hjärnans språkcenter. |
Affektiva störningar |
Rubbningar i en persons emotionella (känslomässiga) tillstånd. Depression är en affektiv störning. Vanligt förekommande vid demenssjukdomar. |
Agitation |
Rastlöshet och kraftig oro. |
Agnosi |
Oförmåga att känna igen personer och saker. Vanligt vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. |
Agrafi |
Oförmåga att skriva trots att handens rörelseförmåga är normal. Vanligt vid demenssjukdomar. |
AIDS-demens |
Demenssymptom kan uppträda i samband med AIDS. |
Akalkuli |
Bristande förmåga att använda siffror och utföra räkneuppgifter. Särskilt vanligt vid Alzheimers sjukdom. |
Akatisi |
´Sittångest´, oförmåga att sitta. Förekommer i vissa fall bland demenssjuka. |
Akinesi |
Minskad rörlighet eller oförmåga att utföra rörelser. Förekommer i vissa fall bland demenssjuka. |
Alexi |
Svårighet att läsa och skriva på grund av skada, vanligtvis på vänster hjärnhalva. Bokstävernas språkliga betydelse kan inte längre förstås. Vanligt vid demenssjukdomar. |
Alkoholdemens |
En demensform där alkohol har bidragit till symptomen. |
ALS |
Amyotrofisk lateralkleros. Neurologisk sjukdom som ibland förekommer samtidigt med Frontallobdemens. |
Alzheimers sjukdom |
Undergång av nervceller i bakre delen av hjärnan, i tinning och hjässlober. Huvudsymptom vid Alzheimers sjukdom är glömska, nedsatt orienteringsförmåga samt försämrad språklig förmåga. |
Amnesi |
Förlust av minnet. |
AMPA och NMDA |
Alpha-amino-3-hydroxy-5-methal-4 isoxazole prionic acid och N-metyl D-aspartat är kanaler vid mottagarcellerna i hjärnan där informationsutbytet mellan nervcellerna äger rum. |
Amygdala |
Ett mandelformat organ i hjärnans inre tinningslob. Har betydelse för matsmältning, aggressivitet, sexuella reaktioner, blodtryck, muskeltonus och minnesfunktioner. |
Amyloid |
Protein(äggviteämne) som ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Det finns olika former av amyloidprotein. |
Anamnes |
Sjukdomshistoria som är speciellt viktig vid demensutredning. Ju mer fullständig berättelsen är, med beskrivning av personens tidigare sjukdomar och eventuella förändringar i beteendet, desto mer hjälp får läkaren i sin bedömning av sjukdomen. |
Aneurysm |
Pulsåderbråck. Om hjärnan drabbas av pulsåderbråck kan demenssymtom uppkomma. |
Anhörigkonsulent |
En yrkesbeteckning. En kommunalt anställd person som har till uppgift att ge råd och stöd till anhöriga som har närstående som drabbats av svåra sjukdomar. |
Anomi |
Ordglömska. Vanligt vid demenssjukdomar. |
Anopsi |
Outnyttjad synförmåga. Förekommer vid kärldemens (vaskulär demens). |
Anoxi |
Syrebrist. I slutfasen av t.ex. demenssjukdomar, när syreutbytet i lungorna försämrats och hjärtkapaciteten avtagit, uppstår syrebrist i kroppen. Det visar sig bland annat genom den sjukes blåaktiga läppar och naglar. |
Anoxiolytika |
Läkemedel som är lugnande och ångestdämpande. |
Antikolinergika |
Mediciner som stör eller blockerar det kolinerga nervsystemet som är de nerver som fungerar med hjälp av signalsubstansen acetylkolin. |
Apné |
Andningsstillestånd. |
APOE |
Sårbarhetsgen för Alzheimers sjukdom. Varianten E4 innebär ökad risk. |
APP |
Amyloidprekursorprotein. Genen på kromosom 21 som kodar för APP har mutationer vid familjär form av alzheimer. |
Apraxi |
Praktisk oförmåga. Kan ses vid Alzheimers sjukdom. |
Aricept |
Det andra godkända läkemedlet vid Alzheimers sjukdom – godkändes 1997. (Det första godkända läkemedlet var Cognex). Den verksamma substansen är donepezil. |
Arteria cerebri anterior |
Främre storhjärnsartären. |
Arteria cerebri media |
Mellersta storhjärnsartären. |
Arteria cerebri posterior |
Bakre storhjärnsartären. |
Artär |
Pulsåder. |
Astrocyter |
Stjärnliknande stödjeceller, som har betydelse för nervcellernas ämnesomsättning. |
Ataxi |
Bristande samordning mellan muskelrörelser. Vanligt vid demenssjukdomar. |
Axon |
Utåtlåtande utskott från nervcellerna som för information vidare. |
B
B12-vitamin |
B12-vitamin är nödvändigt för bildningen av röda blodkroppar och nervfunktion. |
Babinskis tecken |
Neurologiskt test som innebär retning under fotsulorna för att se tecken på eventuell hjärn- eller ryggmärgsskada. |
Barbiturater |
Sömn- och rogivande läkemedel. |
Basala ganglier |
De tre stora centralnervknutorna i storhjärnan. |
Bergerskalan |
Ett system för att mäta graden av mentala åldersförändringar på en skala från 1 till 6. |
Beta-amyloid |
Mindre del av amyloidproteinet. |
Bilateral |
Belägen på båda sidor. |
Binswangers demens |
En demensform orsakad av kärlskador. |
Blanddemens |
Demens som orsakas av en kombination av Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. |
BPSD |
Samlingsbegrepp för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. |
Bradykinesi |
Ett förlångsammat rörelsemönster. |
Brocas område |
Det motoriska språkområdet. |
C
CAMDEX |
Cambridge Mental Disorders of the Elderly Examination. Ett test där man bl.a. bedömer uppmärksamhet, språk och koncentration. |
Capsula interna |
Ett nervfiberstråk i hjärnan. |
CBF |
Cerebralt blodflöde, hjärnblodflöde. |
Cerebellum |
Lillhjärnan. |
Cerebrovaskulär skada |
Skada som uppstår efter infarkt eller blödning i hjärnan. |
CNS |
Centrala nervsystemet. |
Cognex |
Det första godkända läkemedlet Alzheimers sjukdom (1995) i Sverige. |
Collumfraktur |
Lårbenshalsbrott. |
Cor |
Hjärta. |
Cortex |
Hjärnbarken. |
CPH 82 |
Läkemedel som utvinns ur medicinalväxten fotblad. Podophyllum emodi. Det används i tester vid Alzheimers sjukdom. Forskning kring läkemedlet pågår. |
Creutzfeldt-Jacobs sjukdom |
Ovanlig form av demens som orsakas av smittämnet prioner (jämför galna kosjukan hos kor). |
CT |
Computerized Tomography, engelsk beteckning för datortomografi. |
Cyanos |
Blåtonad missfärgning av huden beroende på syrebrist i blodet. |
Cytokiner |
Signalämnen. Omfattar bl.a. TNF-alfa och interleukin-1B. Dessa utsöndras vid nervcellsdöd. |
D
Dagverksamhet |
Biståndsbedömare eller LSS-handläggare beslutar om denna typ av bistånd. |
Danssjuka |
En familjär sjukdom, orsakad av en skada på kromosom nr 4. Demensliknande tillstånd där störningar i motoriken och affektiva störningar är vanliga symptom. Mer finns att läsa under www.huntington.nu |
DAT |
Demens av alzheimertyp. |
Datortomografi |
Även kallat CT. Datorstyrd skiktröntgen som används för att avbilda olika organ. |
Decubitus |
Trycksår. Uppstår när huden utsatts för hårt tryck, t.ex. om personen varit sängliggande under en längre eller kortare tid. Risken att få trycksår är större vid dålig blodcirkulation eller om patienten har svårigheter att själva byta kroppsställning i sängen. Det är viktigt att den som vårdar regelbundet vänder sängbundna patienter och masserar speciellt utsatta områden på patientens kropp för att motverka trycksår. |
Degeneration |
Undergång av celler. Alzheimers sjukdom och frontallobsdemens är exempel på degenerativa demenssjukdomar. |
Dehydrering |
Uttorkning av kroppen till följd av bristande vätskeintag, vilket kan leda till att livsavgörande funktioner i kroppen slås ut. Det är viktigt att den som vårdar ser till att den sjuke får tillräckligt med vätska. |
Delirum |
Akut förvirring. |
Demens |
Samlingsbegrepp för olika hjärnsjukdomar som påverkar tankeförmågorna. Det finns cirka 70 olika demensformer. Demens kan innebära minnesstörning, nedsatt orienteringsförmåga och rumsuppfattning, språkstörning, praktiska svårigheter, personlighetsförändring och emotionella symtom. |
Demensgrad |
Graden av demens kan vara mild, måttlig eller svår. |
Dementia pugilistica |
Boxardemens, starka belägg finns för att det uppstått av upprepade slag mot huvudet. |
Dendrit |
Nervcellens mottagarställe, ett s.k. utskott. Dendriterna försvinner ibland helt vid Alzheimers sjukdom. |
Desorientering |
Svårigheter att hålla reda på tid, person och rum. |
Donepizel |
Läkemedel för behandling vid Alzheimers sjukdom. Säljs under namnet Aricept. |
Dopamin |
Signalsubstans som överför impulser mellan nervceller. Viktigt för rörelseförmågan. Brist ses vid Parkinsons sjukdom. |
|
|
Druvsocker |
eller glukos, är ett sockerämne, hjärnans viktigaste energikälla. |
DSD |
Downs Syndrom Demens |
Dysartri |
Sluddrigt tal. |
Dysfagi |
Svårigheter att svälja. |
Dysfasi |
Talrubbningar av olika slag. |
Dysfori |
Ökad tendens till att bli irriterad och klagande. |
Dysgnosi |
Nedsatt förmåga att känna igen personer och föremål. |
Dyskinesi |
Försämring av frivilliga rörelser. |
Dyspné |
Andnöd. |
Dyspraxi |
Delvis förlust av förmåga att utföra koordinerade rörelser som att äta eller klä på sig. |
E
ECT |
Elektro Convulsive Therapy (elchocksbehandling). Kan ges vid svår depression. |
|
|
EEG |
Elektroencefalografi. En metod för att mäta den elektriska aktiviteten i hjärnan. |
Embolus |
Blodpropp som täppt till ett blodkärl. |
Encefalit |
Inflammation i hjärnan. |
Episodiskt minne |
Det som lagras i kortids- resp. långtidsminnet. |
Exekutiva funktioner |
Förmågan att initiera, planera och genomföra ändamålsenliga handlingar. |
Expressiv dysfasi |
Svårighet med att uttrycka sig språkligt. |
Extrapyramidala symptom |
Rörelseproblem som yttrar sig som skakningar och stelhet. |
F
Familjär sjukdom |
Sjukdom med stark ärftlighet. |
Femsaksprov |
Går ut på att visa fem föremål som patienten ska namnge. Sedan täcker man över föremålen och låter patienten namnge sakerna efter cirka fem minuter. Används vid demensutredning. |
Fibriller |
Tunna trådar i cellerna. |
FIM |
Functional Independence Measure. En neuropsykologisk testmetod för att studera den demenshandikappades aktivitet, d v s hur pass självständig personen är trots sin demenssjukdom. |
FLD |
Frontallobsdegeneration av icke Alzheimertyp. Demens som beror på förtvining. |
Folsyra |
B-vitamin. Viktigt för nervcellernas funktion. |
Frontala symtom |
T.ex. svårigheter med motivation, bristande initiativ, uthållighet, omdöme och personlighetsförändring. |
Frontallob |
Pannlob. |
FTD |
Frontotemporal demens – grupp av sjukdomar som drabbar de främre delarna av hjärnan vilket leder till bl.a. personlighetsförändring, språkliga problem, bristande insikt och medkänsla. |
G
Gaba |
Gamma-Aminobutyrsyra. Budbärare (signalsubstans) mellan nervcellerna i hjärnan. |
Galantamin |
Läkemedel för Alzheimers sjukdom. Säljs under namnet Reminyl. |
Gangliosider |
Substanser som sitter framför allt i nervcellerna. Har blivit föremål för forskarnas intresse på senare år, för behandling av Alzheimers sjukdom. |
GBS |
Är en skattningsskala för att bedöma den dementes funktioner vad gäller motorik, intellektuella förmågor, emotionella funktioner och tendenser till rastlöshet. |
Geriatrik |
Läran om sjukdomar hos äldre. |
Gerontologi |
Läran om det normala åldrandet. |
Gliaceller |
Stödjevävnad mellan nervcellerna. |
Glutamat |
En typ av budbärare (signalsubstans) mellan nervcellerna i hjärnan. |
GMI |
Gangliosider som har ökat i antal vid tidigt debuterande Alzheimers sjukdom. |
H
Hallerworden-Spatz sjukdom |
En mycket ovanlig demensform. Den drabbar oftast personer i tonåren och orsakar nervcellsförlust och pigmentlagringar i delar av hjärnan. |
Hallucination |
Att se eller höra saker som saknar verklighetsförankring. |
Hashinski-skalan |
En poängskala till hjälp för läkaren att hitta orsaker till minnesproblem. Främst är skalan till för att skilja Alzheimers sjukdom från kärldemens (vaskulär demens). |
Hemipares |
Halvsidig förlamning. |
Hemisfär |
Hjärnhalva. |
Hereditet |
Ärftlighet. |
Hippocampus |
Struktur som ligger i tinninglobens inre delar. Centralt för minnesfunktionen. |
Hiranokroppar |
Stavformade förändringar i cellerna vid Alzheimers sjukdom. |
Hjärnbarken |
Grå substanser (kortex) den yttre delen av hjärnan som består av ett tunt lager av grå nervceller. |
Hjärnskadesyndrom |
Används för att beskriva störningar i olika områden vid demens. |
Hjärnventriklar |
Vätskefyllda hålrum i hjärnan. |
Homocystein |
Ett blodprov som kan avspegla brist på vitamin B12- eller folsyra. |
Huntingtons chorea |
Danssjuka. En neurologisk sjukdom som leder till demens. |
Hyalinos |
Kärlväggarna i små artärer. Vid t.ex. förkalkning blir väggarna tjockare, vilket ger minskad genomblödning. |
Hydrocefalus |
Vidgning av de vätskefyllda hålrummen i hjärnan. Kan ge symtom som demens, gångrubbning och urininkontinens. |
Hypertoni |
Högt blodtryck. |
Hypotoni |
Lågt blodtryck. |
I
Implicit minne |
Att komma ihåg olika procedurer, t.ex. att cykla. |
Infarkt |
Skada som uppstår när blodflödet till ett organ upphör. |
Insufficiens |
Bristande funktioner. |
Ischemi |
Syrebrist. |
K
Katz-skalan |
En skattningsskala där demenshandikappades förmågor och deras beroende respektive oberoende av hjälp mäts. |
Klocktest |
Ett enkelt test som används vid demensutredning. |
Kobalamin |
Vitamin B12. |
Kognitiva funktioner |
Tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras. |
Kohs blocktest |
Neuropsykologiskt test till hjälp vid diagnosställande av olika demenser. Den demenssjuke får i uppgift att lägga färgade kuber i ett visst mönster. |
Kolinesteras |
Ett enzym som bryter ned budbäraren (signalsubstansen) acetylkolin, ett ämne som är viktigt för inlärning, minne och intellektuell förmåga. |
Kolinesterashämmare |
Preparat som minskar halten av det enzym som bryter ner acetylkolin (budbärare mellan nervceller). |
Konfubalation |
Uppdiktning. Fylla minnesluckor med uppdiktade berättelser. |
Konfusion |
Förvirringstillstånd, hjärnsvikt. |
Kontraktur |
Ofrivillig, ihållande muskelsammandragning som leder till kortare muskler och sämre rörlighet i olika leder. |
Kortex |
Hjärnbarken. |
Kortikobasal degenaration |
Ovanlig neurologisk sjukdom med rörelserubbning och frontal variant av demens. |
Kuru |
Neurologisk sjukdom som utvecklar demens. Förekom bland kannibaler. |
L
Lagar och författningar |
Färdtjänstlagen |
Lakun |
Hålrum, här: vävnaden, t.ex. i hjärnan, har förstörts på grund av störning i blodtillförseln. |
Lewybodydemens |
Demens med synhallucinationer, parkinsonliknande symtom t.ex. stelhet och variationer i uppmärksamhet. |
Lewykroppar |
(eng. Lewy bodies) Förändringar i hjärnan vid Parkinsons sjukdom samt Lewy body-demens (Lewykroppsdemens). |
Lex Maria |
En skyldighet för personal att anmäla allvarliga sjukvårdsfel i vården. Finns inskrivet i Tillsynslagen. |
Lex Sarah |
En skyldighet för personal att anmäla omvårdnadsfel i vården. |
Likvor |
Här: vätska som omger hjärna och ryggmärg. |
Lumbalpunktion |
Provtagning av ryggmärgsvätska (likvor) som tappas ut med hjälp av en nål som förs in mellan två ryggkotor. Provet är till hjälp vid diagnostiken av Alzheimers sjukdom. |
Lurias test |
En testmetod som används för att diagnostisera skador i olika delar av hjärnan. Den förutsätter att testledaren (t.ex. neuropsykologen) känner till sjukdomshistorien och hjärnans olika sjukdomsyttringar. Medvetandenivån, attityder till situationer, motorik, orienteringsförmåga, syn och hörsel testas bland annat hos den demente. |
M
Magnetkamera |
(MRT – magnetisk resonanstomografi) Visar via en dator detaljrika bilder på den undersökta delen av t.ex. hjärnan. |
Markör |
Komponent eller kännetecken som forskarna försöker hitta för diagnos av Alzheimers sjukdom. |
MAS |
Medicinskt ansvarig sjuksköterska, en befattning, som tillkom i samband med Äldreformen 1992. Det finns minst en MAS i varje kommun som har det medicinska ansvaret för kommunens sjukvård. |
Masseterreflex |
Tuggmuskelreflex som kan vara kraftig vid vissa former av demens. |
MCI |
Mild Cognitive impairment – mild kognitiv störning. En mild nedsättning av kognitiv funktion som inte innebär någon nedsättning i de dagliga aktiviteterna. |
Memantin |
Läkemedel för vid Alzheimers sjukdom. Säljs under namnet Ebixa. |
Mikrogliaceller |
Små celler i hjärnans stödvävnad som kan skicka budbärare (signalsubstanser) till nervcellerna. De ´städar´ också bland nervcellerna. |
Mixed demens |
En blandning av alzheimerdemens och kärldemens. |
MMT |
Mini Mental Test – ett översiktligt test av hjärnans funktioner som används i demensutredning och uppföljning. |
MR |
Magnetisk resonanstomografi=magnetkameraundersökning av t.ex. hjärnan. |
Multi infarkt demens |
Demens som utvecklas till följd av flera infarkter (blodproppar) i hjärnan. |
Multipel System Atrofi |
MSA, ovanlig neurologisk sjukdom med bl.a. rörelserubbning och lågt blodtryck. |
Musikterapi |
En terapiform för demenssjuka. Det är en målinriktad användning av musik för att stimulera den sjukes koordination, koncentrationsförmåga och motorik. |
N
Neglekt |
Ordet kommer från engelskans ”neglect” som betyder försummelse. Det innebär exempelvis att patienten vid skada på höger hjäss- och tinninglob inte känner av sin vänstersida. Han kan t.ex. lämna maten på tallrikens vänstra sida och klä sig oordnat på sin vänstra sida. |
Neurofibriller |
Stödjande funktion i axonen (nervtråden). |
Neuroleptika |
Mediciner mot hallucinationer och vanföreställningar. |
Neurologi |
Läran om nervsystemet i sjukt och friskt tillstånd. |
Neuropatologi |
Läran om sjukdomar i nervsystemet. |
O
Occipitalloben |
Nackloben. |
Ortostatism |
Blodtrycksfall i stående. |
P
Palliativ vård |
Symtomatisk vård i livets slutskede. |
Parietalloben |
Hjässloben. |
Parkinson plus sjukdomar |
Neurologiska sjukdomar med parkinsonsymtom samt ytterligare neurologisk påverkan t.ex. Multipel system atrofi, Progressiv supranukleär paralys, Kortikobasal degeneration. |
Parkinsons sjukdom |
Neurologisk sjukdom med stelhet, skakningar och förlångsammade rörelser. Vanligt med demensutveckling senare i förloppet. |
Peptid |
En kemisk förening som bildas vid inverkan av enzymer och är uppbyggd på samma sätt som äggviteämnen, men är avsevärt mindre i storlek. |
PET |
Position emissions tomografi – metod att avbilda hjärnans funktion, t.ex. blodflöde eller sockeromsättning. Kan även visa plackbildning. |
Picks sjukdom |
En form av frontotemporal demens. |
Plack |
(eng. plaques) Inlagrade proteiner (beta-amyloid) i hjärnvävnaden. Ses framför allt vid Alzheimers sjukdom. |
Presenil |
Före seniet (före 65 års ålder). |
Presenil I |
En gen på kromosom 14 som förändras hos vissa personer som har Alzheimers sjukdom. |
Presenil II |
En gen på kromosom 1 som förändras hos vissa personer som har Alzheimers sjukdom. |
Prevalens |
här: förekomst av t.ex. medelsvår eller svår demens vid ett givet tillfälle inom ett visst område, kartlagd enligt Jorm. |
Prioner |
Äggviteämnen associerade med Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. |
Profylax |
Förebyggande. |
Progressiv supranukleär paralys |
PSP, neurologisk sjukdom med rörelserubbning, falltendens och svårigheter att röra ögonen vertikalt. Demensutvecklingen kännetecknas av förlångsamning och frontala symtom. |
Pseudodemens |
´Falsk demens´ som kan orsakas av depression, psykisk sjukdom eller andra tillstånd som går att bota. |
Pyramidalceller |
Finns i hjärnbarken. |
Q
R
Radioaktiv isotop |
Spårämne som används vid medicinska undersökningar, t.ex. SPECT. |
RAI |
Resource Assessment Instrument. Ett verktyg, skapat av Gunnar Ljunggren, för att observera den dementes aktiviteter ur en neuropsykologisk synvinkel. |
rCBF |
Regionalt centralt hjärnblodflöde. För att undersöka blodflödet i olika delar i hjärnan får patienten inandas ett radioaktivt ämne. Undersökningen tar ca 15 minuter. |
Receptor |
Här: struktur på nervcellens yta som binder signalsubstanser. |
Rivastigmin |
Läkemedel för behandling vid Alzheimers sjukdom. Säljs under namnet Exelon. |
Rothkriterierna |
Definierar en person som har en svår störning i orienteringsförmågan och i minnesförmågan. |
Rytmterapi |
En terapiform (RGRM-metoden) utvecklad av Ronnie Gardiner som går ut på att omväxlande aktivera höger och vänster hand och fot efter musik så att koordinationsförmågan ökar, vilket i sin tur stimulerar till ökat självförtroende. Terapiformen används vid stroke och mild demens. |
S
S182-genen |
Gen på kromosom 14 som kan ha mutationer, vilket orsakar familjär demens. |
SDAT |
Senil demens av alzheimertyp. |
Semantiskt minne |
Minne för ordkunskap och faktakunskaper. |
Senila plaques |
Rundad ärrvävnad, 10-20 millimeter i diameter, som består av skadade och döda nervändar och nervutskott i hjärnan. |
Serotonin |
Signalsubstans som överför impulser mellan nervceller. Viktigt för stämningsläget. |
Signalsubstans |
Signalämnen eller kemiska budbärare som överför information mellan nervceller. |
Silviautbildningar |
Silviasyster (undersköterska), Silviasjuksköterska, Silvialäkare, personer med specialkompetens inom demensområdet. Utbildningen är 2-årig, nätbaserad och är ett samarbete mellan Silviahemmet och Sophiahemmet i Stockholm. |
|
|
Snoezelen-metoden |
En metod som går ut på att stimulera sinnena hos den demente genom att han/hon i ett special utformat utrymme får uppleva ljud, ljus, smaker, lukter och ting att känna på. Metoden för dementa har utvecklats i Holland. |
Spatial förmåga |
Hjärnans förmåga att förstå eller använda rumsliga begrepp. |
SPECT |
Single Photon Emission Computerized Tomography – metod att undersöka hjärnans blodflöde. |
Spinalvätska |
Ryggmärgsvätska (likvor). |
Spongios |
Svampliknande uppluckring av hjärnvävnaden. |
SSRI |
Selective serotonine reuptake inhibator – selektiv serotoninåterupptagshämmare. Antidepressivt läkemedel. Ökar tillgängligheten av serotonin i hjärnan. |
Status lacunare |
En form av demens med många små lakuner. |
Subkortikal |
Under hjärnbarken. |
Substantia nigra |
Ett område i hjärnan med ansamling av celler med dopamin (budbärare). |
Synaps |
Nervcellernas kontaktpunkt där överföringen av information sker. |
T
Taktil massage |
Massagemetoden innebär att arbeta medvetet med sina händer. Det är en mjuk och omslutande beröring av huden som ges med respekt, omtanke och lyhördhet för individens integritet och behov, utvecklad av Siv Ardeby, distriktssköterska i Nora. |
Tangles |
Ihopklumpade äggviteämnen inne i nervcellskroppen som associeras med Alzheimers sjukdom. |
Tau-protein |
Ett äggviteämne som normalt finns inne i cellerna för att stabilisera nervcellens struktur. Tau genomgår en sjuklig förändring vid Alzheimers sjukdom. |
Temporallob |
Tinninglob. |
Thalamus |
Ett kärnsystem i väggen i en av hjärnans fyra hålrum (i det tredje). |
TIA-attack |
Transistorisk ischemisk attack, en kortvarig störning av blodflödet i hjärnan som inte ger några bestående symtom. |
Transmittor |
Signalsubstans (budbärare mellan nervcellerna) |
Tyroidea |
Sköldkörtel. |
U
Unilateral |
Belägen endast på ena sidan. |
Urininkontinens |
Förmåga att hålla urinen. |
UVI UNS |
Urinvägsinfektion. Utan närmare specifikation (jfr Demens UNS) |
V
Vaskulär demens |
Demens som orsakas av cirkulationsstörning i hjärnan. |
Vaskulär demens av subckrtikal typ |
Demens med huvudsaklig påverkan på den vita substansen (ledningsbanorna under hjärnbarken). Vanliga symtom är förlångsamning, gångrubbning och exekutiv störning. |
Ventriklar |
Hjärnans hålrum. |
Visuell agnosi |
Svårigheter att tolka synintryck, att känna igen personer och föremål. |
Visuospatial förmåga |
Förmåga att klara av kropps- och rumsuppfattning och hur saker är placerade i förhållande till varandra. |
Vitsubstansdemens |
Se vaskulär demens av subkortikal typ. |