Orsaker och risker
Ett stort antal riskfaktorer för Alzheimers sjukdom har kartlagts i olika studier. De mest etablerade riskfaktorerna är hög ålder, högt blodtryck, speciella arvsanlag och Downs syndrom samt att man har nära släktingar med demens.
Hög ålder
Bara en procent av alla alzheimerfall debuterar före 65 års ålder. Med åren ökar risken att få Alzheimers sjukdom. Ökningen är inte lika stark för vaskulär demens (kärldemens). Förhållandet mellan ålder och sjukdom gör att man övervägt om demens är ett tecken på normalt åldrande. Bara vi blir tillräckligt gamla skulle vi i så fall bli dementa. Studier visar att resultat av intelligenstest blir sämre med stigande ålder. Men det är inte enbart ålder som påverkar resultaten, de påverkas också av att personer i olika åldrar har haft olika uppväxt, har levt i olika samhällen och haft varierande utbildning.
När samma personer studerats i flera år går intelligensen inte ned lika påtagligt med stigande ålder. Vissa förmågor, till exempel den språkliga, är relativt opåverkade, medan andra som intellektuell snabbhet och rumslig förmåga visar en viss nedgång.
Orsaken till att stigande ålder har betydelse för utveckling av demens är troligen att belastningen på hjärnan ökar med stigande ålder. Effekten av vissa riskfaktorer är också beroende av den tid man utsätts för den. Det verkar numera rätt säkert att antalet nyinsjuknande ökar upp till 95 års ålder, framförallt hos kvinnor. Om risken att nyinsjukna fortsätter att öka eller når en platå efter 95 års ålder är fortfarande inte klarlagt.
Högt blodtryck
Högt blodtryck i medelåldern är en riskfaktor för demenssjukdom, sannolikt också för Alzheimers sjukdom.
Ärftlighet
Alzheimers sjukdom kan delas in i typerna familjär och sporadisk. De familjära fallen är relaterade till ärftlighet och har en tidig debut, medan de sporadiska framför allt förekommer i hög ålder. Ungefär hälften av tidigt debuterande Alzheimers sjukdom har den familjära formen. I Sverige känner vi idag till cirka 10 familjer med ärftlig alzheimer.
Personer med Downs syndrom kan ha fullt utvecklade och omfattande alzheimerförändringar i hjärnan vid 40-årsåldern.
När det gäller frontallobsdemens räknar man med att upp till en fjärdedel av dessa patienter har en genetisk orsak.
Risken att under sin livstid drabbas av en demenssjukdom är cirka 10 procent och risken ökar till 50 procent om det finns en ärftlig demenssjukdom i släkten. I det fall man inte vet mer än att en förälder har haft Alzheimers sjukdom anses risken under en livstid öka från 10 procent till cirka 20 procent.
Läs mer om forskning kring ärftlighet och demens i artikeln om Caroline Graff och Martin Ingelsson.
Kön
Om kön har betydelse för demensutveckling är omdiskuterat. Flera studier antyder att män kan ha en ökad risk före 75 års ålder. Efter 85 års ålder tycks risken för demens vara högre hos kvinnor än hos män.
Geografi
Länge har det ansetts att förekomsten av demens är likartad i olika delar av världen. Undersökningar pågår om hur det faktiskt förhåller sig. Det finns tecken på att den åldersspecifika demensförekomsten ökar i utvecklingsländerna och minskar något i västvärlden. I Västeuropa och i USA är Alzheimers sjukdom vanligast medan vaskulär demens är den mest förekommande demenssjukdomen i Östasien, till exempel i Japan. Skillnaden kan bero på förekomsten av hjärna-kärlsjukdomar samt att miljö och kulturella faktorer påverkar insjuknandet i Alzheimers sjukdom.
Utbildning
Låg utbildning tycks öka risken att utveckla Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Ju kortare utbildning desto högre risk, vilket kan ha flera orsaker. Det kan vara så att demens diagnostiseras tidigare hos personer med låg utbildning eftersom de klarar olika test sämre. Det kan också bero på att personer med hög utbildning aktiverar hjärnan mer under livet. En annan förklaring är att människor med hög utbildning ofta lever ett mer hälsosamt liv och att låg utbildning är associerat med mer kardiovaskulär sjuklighet.
Sociala faktorer, livshändelser och depression
Alzheimers sjukdom har associerats med minskat socialt nätverk, psykiska trauman under livet och depression.
De flesta studier av sambandet mellan depression och senare utveckling av demens har dock inte kunnat fastställa sådana ett samband. Sambandet med minskat socialt nätverk kan ha orsakats av att tidiga demenssymtom kan leda till att man drar sig tillbaka från socialt umgänge. Det kan också vara så att ett brett socialt nätverk kan leda till mer stimulans för hjärnan och därigenom skydda mot utveckling av demens.
Vaskulära faktorer
Rökning, högt blodtryck, diabetes och fetma kan vara riskfaktorer för både vaskulär demens och Alzheimers sjukdom. Flera studier har funnit att blodtrycket är förhöjt 10–25 år innan Alzheimers sjukdom utvecklas. Åren innan sjukdomen blir konstaterad sjunker blodtrycket och studier har visat att det finns ett samband mellan demens och lågt blodtryck. Det sjunkande blodtrycket hos patienter med demens beror sannolikt på att den centrala blodtrycksregleringen i hjärnan sätts ur spel. Sambandet mellan högt blodtryck och Alzheimers sjukdom kan finnas tidigt, då man funnit att medelålders med högt blodtryck har en ökning av senila plack och neurofibriller i hjärnan. Ett liknande mönster har rapporterats för kolesterol.
Det finns inte något särskilt samband mellan Alzheimers sjukdom och rökning, men det kan antas att rökning ökar risken för vaskulär demens.
Tvärsnittsstudier har visat att alzheimerpatienter ofta röker mindre än andra. En orsak kan vara att kriterierna för diagnosen gjort att de alzheimersjuka varit osedvanligt kärlfriska. En annan kan vara överlevnadsfaktorer då personer som röker dör tidigare än andra.
Skalltrauma
Sambandet mellan skalltrauma (kraftigt slag mot skallen) och alzheimer har länge varit föremål för stort intresse men är fortfarande oklart. Flera studier visar på ett samband medan andra inte gör det.
I april 2017 presenterades en studie från forskare vid Sahlgrenska akademin där idrottsmän, del flesta hockeyspelare, hade undersökts. Studien visade på en förändrad omsättning av proteinet APP och på inslag av inflammation. Däremot fanns man inget som talade för att plack skulle bildas av skalltrauma. Att studien byggde på prover från levande människor, och inte som tidigare från obduktionsmaterial, gör att personerna kan följas upp framöver för att se hur problemen utvecklar sig.
Skyddande faktorer
Studier säger att östrogen, antiinflammatoriska läkemedel, statiner (typ av blodfett), blodtryckssänkande mediciner och måttlig förbrukning av alkohol skyddar mot Alzheimers sjukdom. Men studierna kan bara föreslå att vissa läkemedel är skyddande. Det finns stora risker att resultaten kan bero på skilda livsstilar hos behandlade eller inte behandlade personer. Den kan också bero på orsaken till att vissa personer ordineras en medicin eller att personer med kognitiv störning och demens ofta underbehandlas för olika sjukdomar. Orsaken kan också vara att personer med lägre utbildning och social status ofta inte får den behandling som de borde få.
Experimentella studier har visat att östrogen har egenskaper som kan vara skyddande mot demens och flera studier har rapporterat att förekomsten av Alzheimers sjukdom är lägre hos kvinnor som använt östrogen. Samtidigt har dessa kvinnor i allmänhet varit mycket mer intresserade av sin hälsa än andra kvinnor. Sedan mitten av 1990-talet har bruket av östrogen bland kvinnor där menstruationen har upphört ökat dramatiskt.
Minnesstörningar går att förebygga
Forskning kring prevention pågår på flera håll i världen. En av de första och största studierna på området har letts av professor Miia Kivipelto vid Karolinska Institutet. Studien har visat att risken att drabbas av minnesstörningar kan minskas med nästan 30 procent.
