Alzheimers sjukdom

Om sjukdomen

Vid Alzheimers sjukdom dör nervcellerna i hjärnan onormalt fort. Plack bildas i hjärncellerna och består av proteinet beta-amyloid, ett ämne som också förekommer i friska hjärnor. Placken uppstår först i den del av hjärnan som kallas hippocampus och sprider sig därefter till tinning- och hjässloberna. 

Forskarna har kartlagt skadorna i hjärnan och sett att de kemiska signalämnena är förändrade. Dessa ämnen behövs för att nervcellerna ska kunna kommunicera med varandra så att hjärna och kropp kan fungera. En sådan kemisk substans är acetylkolin. Vid Alzheimers sjukdom har hjärnan brist på acetylkolin men kan också ha för lite av andra signalsubstanser som serotonin, noradrenalin och dopamin.

Läkemedel

I Sverige finns det fyra läkemedel som är godkända för behandling av demens vid Alzheimers sjukdom: Aricept, Reminyl, Exelon och Ebixa.

De verksamma substanserna i Aricept, Reminyl och Exelon är donezepil, galantamin och rivastagmin vilka skrivs ut vid mild till medelsvår Alzheimers sjukdom. Dessa är så kallade kolinesterashämmare som gör att kroppen saktar ner sin nedbrytning av acetylkolin. Acetylkolin är med och förmedlar signaler mellan olika nervceller och är extra viktigt för hjärnans minnescentrum.

När man behandlas med kolinesterashämmare sparas det acetylkolin som cellerna lyckas producera under längre tid i hjärnan vilket sätter fart på nervsignaleringen och överföringen av information i hjärnan. Det här medför att symptomen lindras för många patienter.

Ebixa skrivs ut vid svår Alzheimers sjukdom och är ett läkemedel där den verksamma substansen memantin istället hämmar signalämnet glutamat. Med memantin dämpas signalerna för att inte trötta ut de nervceller som jobbar hårt.

De läkemedel som finns idag har i de flesta studier visat en tydlig effekt. Det medför ofta att de som drabbas av Alzheimers sjukdom kan bo kvar hemma längre än vad som varit möjligt utan behandling med läkemedel. Forskning från 2016, där forskare för första gången redovisar resultat där man följt personer i en 18 år lång studie, visar att förlängd tid hemma ger en bättre livskvalitet.

Ovan nämnda och idag förskrivna läkemedel vid Alzheimers är symptom-reglerande. Under senaste åren har dock flera sjukdomsmodifierande läkemedel börjat utvecklas och vissa har redan börja användas i begränsad skala i andra delar av världen, men inte ännu Europa. "Sjukdomsmodifierande" innebär att läkemedlen påverkar det som man tror orsakar sjukdomen, med förhoppning om att kunna bromsa/stoppa förloppet inte bara mildra symptomen. I framtiden hoppas man att patienter som upptäcks i tidigt skede ska kunna behandlas i den pre-kliniska fasen så att sjukdomen aldrig hinner utvecklas. Eftersom Alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar orsakar nervcellsdöd, är det svårt att få tillbaka funktioner som redan har förlorats. Därför är det av yttersta vikt att kunna ställa en korrekt diagnos i tidigt stadie och behandla med verksamma läkemedel. Kliniska studier har visat att alla patienter dock inte gynnas lika bra av de nya läkemedlen, och att vissa riskerar att få allvarliga biverkningar. Det forskas intensivt på det här området för att man ska hitta rätt patientgrupp för rätt läkemedel. Än är den sjukdomsmodifierande behandlingen i sin linda, men närmaste åren kommer förhoppningsvis med nya lovande fynd.

Upptäcktes 1906

År 1906 definierade den tyske läkaren Alois Alzheimer symtomen och ställde diagnosen på den sjukdom som kom att bära hans namn. Han vårdade en 51-årig kvinnlig patient med demensliknande symptom. Efter att Alois Alzheimers patient hade avlidit utförde han en neuropatologisk undersökning och konstaterade att det förekom plack i vissa av hennes hjärnceller. Att placken orsakade problem med minnesfunktionerna och demenssymtom var känt sedan tidigare, men att det förekom på en yngre patient var oväntat.

När Alois Alzheimer studerade kvinnans hjärna vidare gjorde han en revolutionerande upptäckt. En del av nervtrådarna hade förtvinat vilket innebar att kommunikationen i hjärnan också delvis hade upphört att fungera. Förekomsten av plack och neurofibrillära nystan är fortfarande grunden till mycket av den forskning som bedrivs i dag.

Yngre drabbas

Alzheimers sjukdom är vanligast bland äldre (över 65 år) men drabbar även yngre kvinnor och män. Idag lever runt 10 000 yngre med Alzheimers i Sverige. Men risken att drabbas ökar med stigande ålder. Med tanke på att befolkningen blir allt äldre är det också nära till hands att se att samhället står inför ett växande problem. Till år 2050 beräknas nästan dubbelt så många som idag vara drabbade. Kostnaderna för demenssjukdomarna i det svenska samhället beräknas idag till 63 miljarder kronor årligen. Det är en enorm kostnad som samhället kommer att få svårt att klara av.

Ändrad tillvaro

Att drabbas av alzheimer mitt i livet är en stor tragedi. Tillvaron får nya förutsättningar och mycket i livet måste omvärderas, ändras och anpassas. Beskedet Alzheimers sjukdom är därför tungt att få. Särskilt för den som har många år kvar i karriär och arbetsliv och minst av allt väntat sig att drabbas av en demenssjukdom. Också för de anhöriga är det ett mycket svårt besked. Idag lever vi mer aktiva liv allt längre, och förväntar oss en pension med resor och samvaro med nära och kära, därför blir ett besked även när man är äldre ofta en stor sorg för den drabbade och dess anhöriga.

Bristande kunskap

Många känner skam över att drabbas av en demenssjukdom eller kognitiv sjukdom*. Anhöriga och närstående upplever ofta att det är pinsamt och opassande. Skammen gör situationen ännu svårare att leva med och det är heller inte lätt för omgivningen att bemöta den drabbade och de närstående på ett öppet sätt.

Orsaken är till stor del bristande kunskap. Den som vet varför en drabbad beter sig på ett annorlunda och oväntat sätt har också möjlighet att förstå och acceptera. Den drabbade och de anhöriga är värda all respekt och därför är kunskap viktigt för att kunna bemöta på ett bra sätt.

Öppenheten är också till praktisk hjälp för den drabbade. När den drabbades omgivning vet och förstår kan de också vara ett stöd och bidra till att vardagen fungerar så bra som möjligt.

*Demens är ett äldre begrepp som alltmer ersätts av det mer moderna samlingsnamnet kognitiva sjukdomar där Alzheimers sjukdom ingår. Medan demens på latin betyder "utan sinne" syftar ordet kognition på tankeverksamhet. Kognitiv sjukdom är därför ett mer passande begrepp då det innefattar hur man tänker, behandlar ny information och kommunicerar med andra. Dessa funktioner är drabbade vid Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar.